Energiminister Ebba Busch (KD) uttryckte sin frustration över Tysklands energikris under en presskonferens i december. Elpriserna i Sverige sköt i höjden, med priser upp mot 8 kronor per kilowattimme, delvis på grund av Tysklands pågående "dunkelflaute", en period av stillastående vind- och solkraft.

När Sverige exporterade sin billigare el till Tyskland, blev vi istället drabbade av de höga tyska elpriserna via överföringskablarna. Men bara några dagar senare föll elpriserna igen till 30 öre per kilowattimme.

Trots att Tyskland har ökat sin installerade produktionskapacitet för förnybar energi med hela 95 gigawatt de senaste åren så har elproduktionen sjunkit, från 553 terawattimmar 2017 till 397 terawattimmar nu, en nedgång på nästan 30%. Svenolof Karlsson, expert på Tysklands energipolitik, pekar på att detta är anmärkningsvärt med tanke på det faktum att Tyskland fram till 2022 nästan uteslutande var en nettoexportör av el.

Under det senaste decenniet har även Tyskland stängt alla kärnkraftverk, som en gång stod för en femtedel av landets elbehov. Nu importerar Tyskland el motsvarande produktionen från fem kärnreaktorer, oftast producerad av kärnkraft i grannländerna. Detta är en del av ett större mönster: hela EU:s elproduktion har fallit de senaste tre åren trots en ökning av installerad effekt.

Analytiker påpekar att den förnybara energins produktion är överraskande låg i förhållande till den installerade kapaciteten. En solkraftsanläggning i norra Europa kan producera max 10–15% av sin kapacitet, medan vindkraftverk uppvisar liknande siffror. Tyskland har nu som mål att förnybar energi ska stå för 80% av elproduktionen till 2030.

Men vad innebär detta för elmarknaden? Med allt fler länder som misslyckas med sin vind- och solproduktion ökar volatiliteten, vilket leder till hårdare konkurrens om elresurserna. Svensk el har blivit viktig för Tyskland, med betydande exportmängder 2024.

Nu är dessutom kostnaderna för el i Tyskland chockerande höga. Priserna har mer än tredubblats, och med framtida osäkerheter ökar trycket på Tysklands energipolitik. Den tyska handelskammaren indikerar att så många som 40% av företagen kan överväga att minska produktionen eller flytta på grund av de stigande energikostnaderna.

Framtiden ser osäker ut. Tyskland planerar att bygga 50 nya gaskraftverk för att balansera elproduktionen men har nyligen mött motstånd i parlamentet. Klimatomställningen riskerar att drabbas av backslag om inte rätt åtgärder vidtas i tid.

Ett larmande scenarie har redan avtecknat sig: det finns en uppenbar risk för att Tyskland inte lyckas nå sina klimatmål, vilket alla europeiska länder skulle drabbas av. Den tyska energipolitiken står nu vid ett vägskäl, där det är brådskande att ompröva strategier för att undvika kostsamma konsekvenser i form av elbrist och ännu högre priser.