Ägarna och företagsledarna i Uber och Bolt har revolutionerat taxivärlden och tjänar enorma summor. Med deras miljardvinster och ständiga värdeökningar finns en mörkare sida av framgångssagan. Många av de som faktiskt driver dessa tjänster är pakistanier, iranier och afghaner som arbetar sju dagar i veckan, ofta upp emot tolv timmar om dagen för att få ekonomin att gå ihop.

Ett exempel är Uberföraren Catherine Lind Atir, som uttrycker sin frustration: "Uber är ingenting annat än ett hemskt virus." Hennes ord speglar verkligheten för många förare som kämpar för att klara sig i en ekonomi där de stora jättarna vinner medan de som genomför själva arbetet får kämpa för att överleva.

I takt med att efterfrågan på ride-sharing-tjänster ökat, har förarna fått se sina vinster stagnera, medan företagen fortsätter att växa. I takt med att priserna för kunderna har ökat, har inkomsterna för förarna i många fall minskat. Många förare rapporterar att de knappt kan täcka sina kostnader för bränsle och underhåll av sina fordon.

Denna skillnad i ekonomiskt utfall har gett upphov till protester och krav på en förändring i hur dessa tjänster drivs och hur förare kompenseras. Det är en riskfylld bransch där de som kör riskerar sin hälsa och säkerhet, allt för att få del av det framåtsträvande tech-samfundets framgång.