Christopher Forsbäck, 49, nuvarande översergeant i det frivilliga 47:e förbandet, befinner sig när Kursk och beskriver läget som "hyfsat lugnt" och "under kontroll". Han säger att man har styrt skeendet trots svåra strider som utkämpats. Forsbäck har tidigare utbildat soldater men har nu en roll inom en ingenjörstrupp där han ansvarar för planering av byggande och minering.

"Vi märker att vi har för få soldater. Många av dem som kommer till oss är oerfarna, men vi integrerar dem i förband med mycket erfarenhet, till skillnad från ryssarna som verkar skicka in ovana trupper i strid", förklarar han. Den aktuella situationen är inte bara en fråga om brist på soldater, utan snarare om en förändrad inställning hos många män i Ukraina.

I Kiev har det spridits oroande bilder av män som släpas in i lastbilar av rekryterare. Den ukrainska militären genomför åtgärder för att fånga upp både desertörer och män som inte registrerat sig online, vilket blivit obligatoriskt. "Om man inte registrerar sig kan det leda till att man blir dragen in i armén mot sin vilja", säger Forsbäck.

Tidigare nyligen har 60 000 fall av deserteringar registrerats, vilket belyser en allvarlig utmaning för den ukrainska militären. Även om det finns många potentiella rekryter, med runt 10 miljoner män mellan 25 och 60 år i landet, har motivationen bland de som mobiliseras minskat dramatiskt. Striderna har varit tuffa och många har varit vid fronten flera gånger, vilket försvårar rekryteringsprocessen.

Överstelöjtnant Johan Huovinen anser att bristen på klart slut på konflikten är en stor faktor i denna nedgång; det finns inga tydliga tecken på att saker kommer att bli bättre. Tidigare har det dragits paralleller till en potentiell framtida mobilisering av 160 000 nya soldater, men bristen på utrustning och resurser är oroande.  

"Om man inte får medborgarna att ställa upp kan det leda till tvångsåtgärder, något som kommer att sänka kvaliteten och motivationen ytterligare", säger Jörgen Elfving, en expert på Ukraina. Dessutom finns det oro kring hur ersättningar till soldater fungerar och vilka villkor som gäller vid skador eller dödsfall. Det dryga månadslönen för en soldat vid frontlinjen har rapporterats ligga runt 30 000 svenska kronor, men många soldater och deras familjer undrar hur länge de kan räkna med detta stöd.

Det är uppenbart att den ukrainska armén står inför flera utmaningar, och många menar att det är avgörande att hitta sätt att öka rekryteringsmoralen och motivationen hos de som frågas. Tiden för att agera kan vara avgörande för landets framtid. 

Kriget i Ukraina fortsätter att påverka människor djupt och ställa krav på samhället och regeringen. Hur situationen utvecklas framöver är ännu oklart, men det står klart att både armén och de civila måste mobilisera sina krafter för att klara av krisens konsekvenser.