I takt med att samhället förändras och nya generationer växer upp ställs frågor kring vardagligt beteende och ansvar. Varför är det så mycket skräp kvar i våra offentliga utrymmen? Meddelanden som "Plocka upp efter dig, jag är inte din mamma" dyker ständigt upp i olika miljöer - från arbetsplatser till tvättstugor. Den passiv-aggressiva lappen speglar en djupare frustration över hur människor beter sig gentemot varandra.

Att förvänta sig att andra ska ta hand om skräpet efter en själv är oetiskt och osolidariskt. Det faller på de vuxnas ansvar att lära de yngre om goda manér och respekt, men kanske är det de vuxna som faktiskt har mest att lära?

Ur ett klimatperspektiv blir situationen än mer allvarlig. Nyligen publicerade rapporter visar att de globala utsläppen fortsätter att sätta rekord, och att 2024 kan bli ett av de hetaste åren i mänsklighetens historia. Trots att länder har skrivit under avtal om att begränsa uppvärmningen med 1,5 grader, verkar det helt meningslöst i ljuset av den verklighet ungdomar står inför.

De unga drabbas av ökande extremväder, flyktingströmningar och hotande pandemier. De är inte bara medborgare i en utmanande värld, utan också testpersoner i ett historiskt experiment med sociala medier och digitala plattformar som har visat sig kosta dem psykisk hälsa.

Samtidigt kämpar många ungdomar med en ständigt ökande bostadsmarknad och högre utbildningskostnader. Med en ungdomsarbetslöshet på över 24% i Sverige är unga nu mer än någonsin pressade av ekonomiska faktorer. Finanskrisen har lämnat många av dem med skulder som verkar omöjliga att betala tillbaka.

Det ställs högre krav på dem än någonsin tidigare, med uppgifter som att memorera skyddstips mot krig och katastrofer som del av deras liv. Dessa skyldigheter kompliceras ytterligare av att dagens ungdomar måste navigera en värld där äldre generationer fortfarande hållit i makten och plånboken. De ser sina föräldrar och mor- och farföräldrar hantera sina tillgångar och besparingar, medan de själva kämpar med en tuffare verklighet.

Och trots allt, hur bemöter samhället deras oro och frustration? En ny studie visade att 68% av Generation Z anser att samhället är på väg i fel riktning, en chockerande ökning från 37% år 2017. Politiker anses av över hälften av de unga inte kunna lösa de problem som existerar.

I en tid av digitala plattformar och ökande oro över psykisk hälsa och klimatkris, upplever vi kanske en tyst revolt från de unga. Födelseantalet sjunker, kanske som en impulsiv rebellsignal mot en livsstil och ett samhälle de inte har antagit. Att medvetet välja att inte skaffa barn i en osäker värld kan ses som en av de mest kraftfulla protesterna de kan ge. Kanske, bara kanske, detta är en revolution av tystnad - unga som växer upp i en värld full av regler, stress och esoteriska kostnader, som ställer frågor som förändrar den framtida världen.