Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) presenterade på torsdagen en proposition som beskrivs som ”historiskt stor” för Sveriges trafiksystem.

Regeringen har beslutat att lyfta ur finansieringen av Trafikverket, vilket frigör hela 59 miljarder till trafiksystemet, en åtgärd som har väckt stor uppmärksamhet.

Enligt den nya budgeten kommer den totala ramen för infrastruktur under perioden 2026 till 2037 att uppgå till 1 171 miljarder kronor, justerat efter 2025 års prisnivå. Detta innebär en höjning av infrastrukturen med hela 27 procent jämfört med den nuvarande planeringen.

Modellen motiveras av behovet av ökad transparens och kostnadskontroll, särskilt eftersom Trafikverket länge har varit föremål för kritik. Propositionen ger dock lite klarhet om exakt vilka byggen som ska prioriteras, vilket avgörs först våren 2026.

Några siffror visar att underhållet av järnvägen kommer att få 210 miljarder, jämfört med 354 miljarder för vägarna. Den totala investeringarna för vägar och järnvägar, inklusive nya projekt, uppgår till 607 miljarder. Tidigare har anslaget för järnvägsinvesteringar varit fem gånger högre än för vägar, men nu ser vi en tydlig omfördelning.

Andreas Carlson nämner att det finns en plan för att avskaffa underhållsskulden för vägar, beräknad till 35 miljarder, fram till 2037. Järnvägsskulden, som är avsevärt högre, 96 miljarder, kommer att minskas med 12 miljarder. Detta illustrerar en tydlig prioritering av vägarna.

Under de senaste åren har Trafikverket rapporterat om stora brister i järnvägsunderhållet, något som skapat stora förseningar. Samtidigt har man också varnat för att vägnätet i Sverige har blivit ålderstiget och inte är anpassat för nuvarande trafikmängder.

Carlson betonar att det är avgörande att kunna säkerställa ett fungerande vägunderhåll, inte bara för logistikens skull utan också för landets beredskap och för att medborgare ska kunna ta sig till jobbet. Dessutom har Trafikverkets klimatpåverkan fått kritik, och man planerar att anpassa framtida prognoser för att inkludera en ökning av elektriska fordon.

Regeringen öppnar också för att privata investerare ska kunna involveras genom offentlig-privata partnerskap (OPS). Detta kan leda till innovativa finansieringslösningar för nya väg- och järnvägsprojekt, vilket skulle kunna påskynda utvecklingen av viktiga infrastrukturer.

Bland projekten av intresse nämner Carlson förbättringar på Malmbanan och den planerade väg- och tågtunneln under Saltsjön i Stockholm, som är viktiga för att sammankoppla regionerna.

En annan stor nyhet är att den digitala uppgraderingen av järnvägens signalsystem ERTMS, som tidigare varit en budgetregulator, nu ska implementeras till år 2042 utan att ta resurser från andra underfinansierade områden. Detta ses som en nödvändig åtgärd för att säkerställa framtidens järnvägssystem.

Så, kommer detta att lösa Sveriges trafikproblem? Med enorma investeringar i sikte ligger allt fint i planerna, men som med alla stora projektdriv är det nu upp till regeringen och Trafikverket att se till att dessa ambitiösa mål uppnås.