Livsmedelsverket har nyligen uppmärksammat att svenska små barn får i sig mer socker än vad som rekommenderas. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science har belyst hur sockerkonsumtion under de första 1 000 dagarna av ett barns liv, inklusive tiden i mammans mage, kan ha långsiktiga hälsoeffekter. Forskarna har undersökt hälsoeffekterna av sockerransoneringen som genomfördes efter andra världskriget och dragit paralleller till moderna kostrekommendationer.

Studien omfattade omkring 60 000 individer och jämförde barn som föddes under sockerransoneringen med barn som föddes efter. Resultaten visade att de som föddes under ransoneringen hade hela 35 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes och 20 procent lägre risk för högt blodtryck i vuxen ålder. Dessutom framhäver studien vikten av kostens betydelse under hela livets lopp.

Emily Sonestedt, docent i nutritionsepidemiologi, kommenterade att resultaten av studien är betydelsefulla och snarare bör ses som en del av ett större pussel. Hon betonade att man inte ska överdriva kostråden till gravida kvinnor: ”Det handlar inte om att totalt förbjuda socker, men att vara medveten om dess förekomst.”

Men hur ska gravida föräldrar tänka kring socker? Sonestedt rekommenderar att man fokuserar på de ”osynliga” sockerkällorna som ofta döljer sig i produkter, exempelvis sötade yoghurter och frukostflingor, snarare än att oroa sig för små mängder socker i pålägg som skinka.

Livsmedelsverkets senaste undersökningar visar att hela 15 procent av kaloriintaget hos 4-åringar kommer från godis, snacks och läsk. Det är en siffra som kan verka alarmerande. Det är också värt att notera att tonåringar ligger ännu värre till i sin sockerkonsumtion.

När det kommer till godis och läsk finns det tydliga rekommendationer: barn under två år bör helt undvika dessa livsmedel. Dagens kostråd i Sverige ligger i linje med de lägre sockernivåerna under ransoneringstiden.

Trots att barnens matvanor har förbättrats jämfört med för två decennier sedan, kvarstår fortfarande utmaningar. De äter nu mer frukt och grönsaker, men även mer kött och charkprodukter. Det är avgörande att föräldrar är medvetna om vad deras barn konsumerar, särskilt i blinkande reklamens tid där godis och snacks verkar lockande.

Riksmaten Småbarn är Livsmedelsverkets senaste studie, vilken fokuserar på kosthållningen hos 1,5-åringar och 4-åringar. Ungefär 1 800 familjer deltog, och resultaten visar en komplex bild av barnens näringsintag: de får i sig det protein och de vitaminer som behövs, men det finns fortfarande en risk för överkonsumtion av socker och mättat fett. Det är ett ämne som föräldrar bör ta på största allvar för att lägga grunden till en hälsosam livsstil för sina barn.