Trots att ny kärnkraft är en nödvändig del av Sveriges framtida energiförsörjning, räcker det inte hela vägen. Under en presskonferens i veckan presenterade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) sina åsikter och betonade vikten av att vara teknikneutral. Han slog fast att Sverige står inför en enorm utmaning: vi behöver ersätta hela 140 Terawattimmar (TWh) av energiproduktion som i dagsläget bidrar till koldioxidutsläpp. Enligt Wykman kan fyra nya reaktorer bara tillhandahålla 40 TWh, vilket tydligt visar att vi behöver diversifiera vårt energisystem.

En utredning som publicerades nyligen föreslog statliga lån för att finansiera byggandet av fyra nya reaktorer, vilket beräknas kosta runt 400 miljarder kronor. Wykman fick stöd av Karolina Ekholm, generaldirektör för Riksgälden, som uttryckte att upplägget är relativt 'normalt'. Enligt deras beräkningar kommer statens finanser endast att påverkas negativt av upp till 40-50 miljarder kronor några år efter att produktionen startat. Statslånen förväntas öka, men det ska enligt Ekholm kompenseras av senare intäkter.

Trots regeringens förhoppningar är många remissinstanser skeptiska till att andra förnybara energikällor, som vindkraft, kommer att kunna samexistera under byggtiden för kärnkraftsverken. Därtill är hushållens kostnader för el ett hett diskussionsämne. Den prissättning på el, som utredningen föreslår, kan leda till betydande kostnadsökningar för svenska hushåll. Wykman har försökt att minimera dessa farhågor genom att framhäva att en villaägare kan förvänta sig en ökning på cirka 60 kronor i månaden, medan restauranger kan se en mer dramatiskt dubblering av kostnaderna.

I en tid präglad av osäkerhet handlar det i slutändan om tro. Vissa partier, inklusive tidöpartierna, har stark tilltro till kärnkraften, medan andra helt ifrågasätter den. En tredjedel av befolkningen är bekymrad över kärnkraftens konsekvenser för miljön, vilket skapar spänningar i debatten. Wykman har betonat att något måste göras snabbt för att Sverige ska förbli konkurrenskraftigt i en global ekonomi som ständigt förändras. Han utmanade skeptiker att visa en alternativ lösning som kan lösa energifrågan.

Ekholm’s inställning till statsfinanserna har varit mer avvaktande än Wykmans; hon erkände att det finns risker med projektet som kan inkludera fördyringar och längre byggtider.

Regeringen står inför ett kritiskt vägval och det krävs att man snabbt bestämmer sig för en strategi. Just nu verkar det som att man vill framstå som om man har en diversifierad plan, men i praktiken finns det en brist på principer för alternativa energikällor. En möjlighet skulle kunna vara att skapa ett mer omfattande finansieringssystem för havsbaserad vindkraft, en dörr som Wykman inte helt har stängt.

Kärnkraftsmotståndet, som blommade upp under 1970-talet, är fortfarande starkt i Sverige. Varje förslag på att bygga ut kärnkraften möts med motstånd i olika former. Men när vi i dag lever med ett alltmer opålitligt elsystem, närmar sig punkten då ett definitivt beslut måste fattas om landets energiframtid. Det är tydligt att många uppmanar till handling under det kommande halvåret – kan detta bli året då Sverige på allvar omfamnar ny energi?