Depression definieras ofta som oförmågan att föreställa sig en positiv och ljus framtid. Istället fastnar man i negativa tankar som hjärnan är otroligt bra på att producera. Detta resulterar i en känsla av hopplöshet och en ond cirkel av depression. Liknande känslor kan observeras i samhället i stort, där många upplever en växande känsla av hopplöshet och bristande framtidsvisioner, som ofta förstärks av det ständiga ekonomiska osäkerheten.

Förutom den vanliga decembermörkret tyngs samhället av en allmän pessimism. Mörka moln svävar över många, särskilt de som identifierar sig som progressiva, liberaler eller miljömedvetna. Mot bakgrund av klimatkrisen, som förvärras av extremväder, har vår förmåga att agera gemensamt förhindrats av bristen på politisk enighet och samordning. Det senaste COP29-mötet i Baku belyste dessa svårigheter.

I Sverige har våra satsningar på grön energi visat sig vara mer utmanande än förväntat. Northvolt, ett av Sveriges mest lovande projekt för batteriproduktion, har drabbats av betydande problem. Trots att många stora aktörer, inklusive Volkswagen och BMW, trott på projektet, finns det nu stor osäkerhet kring dess framtid.

Dessutom har andra gröna initiativ, såsom produktion av e-metanol från koldioxid och väte, lagts på is eller helt skrotats. LKAB:s Hybrit-projekt har dragit ner på takten, och SSAB har mött kritik för sina riskfyllda satsningar på grönt stål. Dessa osäkerheter skapar en känsla av stagnation i en tid där behovet av omställning är större än någonsin.

Kritik har också riktats mot företags hållbarhetsstrategier, där det ofta påstås att dessa insatser kan vara mer signalpolitik än verkliga lösningar. I USA uttrycker många företag att de endast har som mål att generera vinst, något som också smittar av sig på svenska och europeiska förhållanden.

Dessutom förvärrar externa faktorer som Rysslands aggression mot Ukraina och den eskalerande Israel-Palestinakonflikten det redan delikata läget. Missnöje med de styrande i många länder växer, och det politiska landskapet skakar under vikten av dessa utmaningar.

Börserna tycks dock vara den sista fristaden för optimism, särskilt de amerikanska, som frodas trots en turbulent verklighet. De så kallade 'tech-stjärnorna' som Nvidia och Tesla fortsätter att dra stora investeringar, vilket tyder på en stark tro på framtiden inom tekniksektorn.

Men denna tro kan vara en illusion, där börshöjningar enbart är drivna av rädsla för att missa möjligheter (FOMO) och bristen på alternativ (TINA). Många investerare varnar för en kommande börskrasch, och en sådan utveckling skulle kunna bekräfta den rådande pessimismen.

Den amerikanska ekonomin verkar dessutom bero på en form av stimulans, med dollarn som världens reservvaluta, vilket gör att internationella investeringar flödar in i den amerikanska börsen. Detta skapar en instabilitet som kan bli ödesdiger om politiska beslut görs som ett svar på det stora bytesbalansunderskottet.

I slutändan finns det en risk för en krasch som skulle förvärra vår redan svåra verklighet. Kanske kan vi se detta som en möjlighet att förändra vår kurs och förstå att vi är i samma båt, och att det går att hitta vägar ut ur det nuvarande mörkret.