Svensk idrott står inför ett stort vägval när det kommer till förbundsledarskapet. Diskussionerna har intensifierats om vem som bör leda oss framåt, och i fokus ligger nu två starka namn: Drakenberg och Reinfeldt. Det är inte bara en kamp om ledarskapet; det handlar om framtiden för svensk idrott. Hur ska vi investera i såväl dam- som herridrott, och hur fördelar vi prispengarna på ett rättvist sätt?

Nyligen meddelade Uefa att det kommer att bli en signifikant ökning av prispengarna för EM 2024, vilket innebär att lag som kvalificerar sig till turneringen kan se en ökning på upp emot 156 procent jämfört med tidigare år. Detta är en viktig signal för att lyfta damfotboll just nu när Uefa är i blåsväder över sin historiska snålspridning gentemot damerna, där herrfotbollen fortfarande drar in mycket mer pengar.

Det är tydligt att det finns ett behov av förändring och förbättring inom det svenska fotbollsförbundet, och detta ställer krav på nästa ledare att verkligen ta svenska landslagets intressen till hjärtat. En person som Kerstin Elserth, som lämnar sin post i fotbollsförbundets överklagandenämnd, har visat på mod och ryggrad genom att kritisera beslutet att delta i VM i Saudiarabien. En sådan integritet behövs för att driva igenom de förändringar som krävs.

Veckans mycket diskuterade lottning av EM i Schweiz har även gett upphov till oro, då Sverige hamnat i en tuff grupp. Med Tyskland, Polen och Danmark som motståndare är det imperativt att vi får spelarna att prestera på topp.

I detta klimat av kritiska utmaningar är det av största vikt att vi ställer oss frågorna: Hur mycket är vi villiga att investera i damidrotten? Ska vi fortsätta låta herrfotbollen dominera i resurstilldelningen? Det här valet mellan Drakenberg och Reinfeldt går bortom bara personligheternas skillnader; det handlar om visionen för svensk idrott. Vem kommer att ta ansvar för att se till att vi ger alla idrottare chansen att lyckas, oavsett kön?