Nåja, vad är väl en bal på slottet?

Den kan vara fruktansvärt långtråkig, dötrist och... alldeles, alldeles AI-genererad.

För en dryg vecka sedan samlades förväntansfulla fans till Netflixserien ”Bridgerton” i Detroit för att gå på bal i sina allra finaste klänningar. Arrangören hade utlovat en lyxig nostalgitripp utom denna värld: ”Step into the enchanting world of the Regency-era...for an evening of sophistication, grace and historical charm.”

Ett löfte värt flera tusenlappar, enligt många. Somliga betalade till och med 10 000 kronor för att få åka tidsmaskin till 1800-talet där det populära kostymdramat utspelar sig.

Men kvällen blev en besvikelse. Besökare har berättat för lokala medier att maten var så äcklig att den inte gick att äta. Tur i oturen fanns det gatuförsäljare med KitKats, men avsaknaden av glitter och glamour var värst av allt. Bilder i sociala medier avslöjar att inredningen var så fantasilös att man undrade om en treåring skulle kunna göra det bättre.

Stolarna? Det var så få att många gäster tvingades sitta på golvet. Underhållningen var också under all kritik: en kvinna med violin stod i ett hörn medan en annan bjöd på poledancing i underkläder. De utlovade Bridgerton-tävlingarna blev aldrig av.

Arrangören Uncle N Me LLC bad senare om ursäkt i ett pressmeddelande och erkände att de inte levererat den upplevelse som besökarna hoppats på. Det är inte första eller sista gången vi hör talas om sådana besvikelser i evenemangssammanhang.

Faktum är att detta inte är en isolerad händelse. Tidigare i år uppstod en liknande skandal kring ”Willy’s Chocolate Experience” i Skottland, där barnfamiljer kom för att uppleva en magisk chokladvärld men istället möttes av en enkel lagerlokal utan den utlovade magin.

Detta fenomen av överdrivna löften är en del av en större trend där AI och teknik försöker återge den verklighet som vi människor uppskattar, men misslyckas gång på gång. Vi måste bli bättre på källkritik och ifrågasätta det vi får serverat i digitala format.

Särskilt i Sverige har källkritiken visat sig vara bristfällig, enligt den senaste rapporten från Internetstiftelsen. Den avslöjar att svenskar födda på 80- och 90-talen är bäst på att dubbelkolla källor. Syftet med rapporten är att lyfta fram vikten av medvetenhet kring information som sprids, speciellt i en tid när AI är alltmer närvarande.

Så hur går det för oss svenskar? Internetrapporter visar att särskilt äldre generationer, som vuxit upp under en tid av få informationskällor, är mer benägna att lita blint på det som presenteras för dem. Detta gör att de lättare blir måltavlor för desinformation och bluffar.

Vi står inför en verklighet där det blir svårare att avgöra vad som är sant och vem vi kan lita på. I en sådan värld spelar källkritik en avgörande roll, och det är bråttom att vi utbildar oss själva i detta.

Jag uppmanar alla att bli nyfikna journalister i sin egen vardag. Titta noga på de historier som presenteras för oss, ifrågasätt dem och var inte rädd för att dyka djupare. Kunskapen och insikten finns där – allt vi behöver göra är att leta.

Att diskutera och utforska olika perspektiv är viktigt, men glöm inte att justeringar och korrigeringar är en del av lärandeprocessen. Genom att vara proaktiva i vår informationssökning kan vi undvika att bli lurade i en alltmer komplex och digital värld.