Den rådande debatten kring vindkraft har ofta avfärdat viktiga aspekter som rör infraljud – ett lågfrekvent ljud som ofta inte uppfattas av det mänskliga örat men kan ha betydande effekter på hälsa och välbefinnande. Infraljud påverkar inte bara oss människor utan även djur, som använder det för kommunikation över långa avstånd. Redan under andra världskriget var det känt att ubåtar använde lågfrekvent ljud för att kommunicera på djupet av Atlanten.

Trots denna kunskap ser vi en brist på kritiska mätningar när vindkraftprojekt presenteras. De uppgifter som ges handlar oftast om hörbart ljud (dbA), vilket inte tar hänsyn till infraljudet som kräver mer avancerad mätutrustning som mikrobarometrar eller infraljudssensorer, något som knappast förekommer i rapporterna från vindkraftsbolagen.

Dessutom finns det andra konsekvenser av vindkraftens expansion. När nya anläggningar byggs, innebär det stora förändringar i miljön. Enligt experter skapas nya motorvägar och kabeldragningar som sträcker sig över långa distanser, och i Markbygdsprojektet uppgår detta till cirka 18 mil. Avverkning av skog för att ge plats åt vindkraftverk skapar en betydande förlust av livsmiljöer – en yta motsvarande nästan hela Blekinge har redan försvunnit.

Det är också betydande naturskador som uppstått i kölvattnet av dessa projekt, med spridning av farliga ämnen såsom PFAS och Bisfenol A. Dessa gifter kan påverka både mark och vatten, vilket i sin tur hotar både djurliv och människors hälsa. Forskning visar redan på en ökning av cancerfall och minskad fertilitet, särskilt hos män.

Trots detta fortsätter vissa så kallade ”miljövänner” att stödja vindkraftsindustrin, där ekonomiska intressen kan påverka beslut. Naturskyddsföreningen har tagit emot stora bidrag från vindkraftsbolag, vilket har lett till kritik kring deras objektivitet. När effekterna av sådan miljöförstöring drabbar våra lokala samhällen kan vi i framtiden se en brist på varor och tjänster kopplade till naturskydd och bevarande av livsmiljöer.

Vi står inför ett dilemma där de som söker sig till naturen för avkoppling och harmoni kommer att se sina livsverk hotade, inte minst i form av minskade fastighetsvärden. Vilda djur kommer snart att försvinna till mer oskadade områden, ett tecken på den förändrade miljön som vi inte längre kan ignorera.

Den som kanske kallar sig trygg i storstadsområden, som Ylva i Stockholm, kommer snart att inse att även hennes närmiljö är utsatt för potentiellt dödliga gifter via dricksvattnet. Det är en tragisk verklighet som våra landsortskommuner kommer att drabbas först av. Slutsatsen är klar: vi måste börja diskutera vindkraftens verkliga kostnader.