Väte har blivit en av de mest fascinerande byggstenarna för framtidens energi, eftersom det kan användas som drivmedel utan att släppa ut koldioxid, något fossilbränslen tyvärr medför.

Forskning visar att "heta fläckar" av väte kan observeras där stenar djupt inom jordens inre pressas upp mot ytan.

Denna vätgas skapas genom en kemisk process känd som serpentinisering, där bergarter från jordens mantel kommer i kontakt med vatten. Denna process skapar väte som innesluts i berggrunden under miljontals år.

De bergarter som producerar väte är ofta djupt begravda i jordens mantel, där vatten är en bristvara. Emellertid kan geologiska processer leda till att dessa bergarter så småningom trycks upp mot ytan.

Enligt forskare är bergskedjor som Alperna och Pyrenéerna några av de mest lovande platserna för att söka efter väte, eftersom jordskorpan där har komprimerats så hårt att olika bergarter trycks upp till ytan.

Forskare tror att de naturliga väteleveranserna en dag kan bli en viktig energikälla som kompletterar sol- och vindenergi. "Vi står inför en vändpunkt i vår förståelse av naturligt väte. Vi kan vara vittnen till födelsen av en ny, hållbar väteindustri", säger strukturgeologen Frank Zwaan vid GFZ Helmholtz Center for Geosciences.

Men det finns fortfarande många frågor kvar:

Hur mycket väte finns det därute? Kan vi utvinna det utan att orsaka skador på våra ekosystem? Och kommer det att bli en ekonomiskt fördelaktig energikälla?

Det är uppenbart att den dröm som en gång verkade avlägsen, nu kan vara i sikte. Sverige och Norge har upptäckt stora reserver av sällsynta metaller, vilket öppnar dörrar för nya industrier att exploatera dem. I takt med att efterfrågan på hållbara energikällor ökar, ser vi nu möjligheten att väte kan bli en nyckelfaktor för vårt energibehov i framtiden.