Ny forskning har nu väckt frågor om användningen av betablockerare, som traditionellt har använts för att behandla hjärtproblem. Enligt en studie från Uppsala universitet kan dessa läkemedel vara kopplade till högre nivåer av nedstämdhet, sömnsvårigheter och mardrömmar hos patienter som inte lider av hjärtsvikt.

Vad gör betablockerare?

Betablockerare fungerar genom att blockera stresshormoner som adrenalin och noradrenalin, vilket får hjärtat att arbeta lugnare och mer effektivt. De ordineras vanligtvis till patienter som har genomgått en hjärtinfarkt för att sänka hjärtats arbetsbelastning och blodtryck.

Nya insikter från forskning

En betydande studie som genomfördes mellan 2018 och 2023 involverade 806 personer som hade haft en hjärtinfarkt men inte upplevde några hjärtsviktssymptom. Halva gruppen fick betablockerare, och över 100 av dem rapporterade depressionssymptom.

Philip Leissner, doktorand vid Uppsala universitet, meddelar: ”Vi såg en liten ökning av depressionssymptom hos dessa patienter, som redan har normal pumpfunktion i sitt hjärta.” Han uppmanar till en översyn av läkemedelsbehandlingen för denna patientgrupp.

Vad säger forskarna?

Leissner förklarar vidare att reminiscenser av betablockerarna, som inte erbjuder livräddande effekt för patienter utan hjärtsvikt, kan leda till onödig risk för depression. "Om behandlingen inte påverkar hjärtfunktionen, ger det ingen mening att fortsätta, speciellt när det finns en risk för att patienter kan utveckla depression”, konstaterar han.

Oroande trend bland svenska patienter

Den senaste studien visar att tusentals svenskar som skrivs ut efter en hjärtinfarkt får betablockerare utan att det är medicinskt nödvändigt. Tomas Jernberg, forskningsledare, är övertygad om att dessa resultat kommer att påverka hur läkare skriver ut denna medicin i framtiden.

Vad nu?

Med tanke på dessa resultat är det avgörande att både läkare och patienter är medvetna om potentiella biverkningar av behandlingar som betablockerare. En individuell bedömning av varje patients medicinska behov kan leda till en mer effektiv och säker vård.

Källa till oro eller en möjlighet för förbättring?

Det återstår att se hur denna forskning kommer att påverka medicinsk praxis, men det är tydligt att behovet av mer noggrant övervägande i läkemedelsutskrivning är större än någonsin. Att förstå hur mediciner påverkar vårt psykologiska välbefinnande kan i slutändan rädda liv och förbättra livskvaliteten för många patienter.