Under några intensiva veckor kartläggs fisksamhällena i Sveriges tre största sjöar; Vänern, Vättern och Mälaren. Med hjälp av modern teknologi som trål och ekolod undersöks varför norsarna är så talrika och varför fisket inte startar förrän efter solnedgång.

Det tolv meter långa forskningsfartyget Asterix ligger vid kaj i Stockholm, där besättningen är redo att ge sig ut på sin sista nattresa för säsongen. Skepparen Thommy Möller, miljöanalytikern Rickard Yngwe och trålamästaren Svend Koppetsch är alla medvetna om den viktiga roll deras arbete spelar för att reducera överfiske och bevara ekosystemet.

Denna natt har en särskild betydelse. Fartyget, som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har varit ute i flera veckor för att samla data om fisksamhällena. Det finns starka historiska data som sträcker sig tillbaka till början av 1990-talet, vilket gör det möjligt att följa förändringar i fiskepopulationerna och anpassa förvaltningsstrategier.

– Våra data visar på trender som är avgörande för att kunna hantera fiskeresurserna på ett hållbart sätt, säger Svend Koppetsch.

Sjöarna har sett en nedgång i vissa fångster över åren, men de genomförda studierna tyder på en stabilisering av flera arter. Källor pekar på att den mest utmanande tiden för den ekologiska balansen var på 1980-talet, men nu är många bestånd på väg tillbaka.

Under den korta båtresan ut till kvällen uppdragsområde, Lambarfjärden, delar Rickard Yngwe med sig av sin kunskap om hydroakustik. Genom att använda dessa avancerade ekolodstekniker kan forskarna kartlägga fisksammanhang utan att skada dem. Tack vare denna teknologi får forskarna inte bara en överblick över fiskpopulationerna i realtid, utan de kan även få mer exakt data om olika arters biomassor.

– Vår metod är verkligen revolutionerande. Vi kan dra ner på nätfångster, vilket i sin tur skyddar beståndet av flera arter, säger Rickard Yngwe.

När natten faller är det dags att börja tråla. Sedan klockan 20.00 har även temperatur och syrehalt mätts för att se hur dessa parametrar påverkar fiskens aktivitet. Inom kort förbereder Svend Koppetsch sig för att sätta trålen i vattnet, förväntar sig att fånga nors och andra nattaktiva arter.

Nattens fångst blir överraskande stor – rekordfångsten av nors sipprar ut ur nätet och förvånar besättningen. Enligt Koppetsch luktar nors gurka, något som blir en mindre rolig överraskning för de som inte är vana. Och det är inte bara fisken som visas upp; besättningen passar på att diskutera andra relevanta frågor inom vattenmiljö och hur fiske påverkar lokala ekosystem.

Uppgifterna från dessa vakande nätter är ovärderliga. De används inte bara av SLU utan också i rapporten Fiskbarometern, som belyser tillståndet för fisk- och skaldjursbestånd i svenska sjöar och hav. Biolog Björn Rogell understryker vikten av oberoende data som kompletterar kommersiella fångster; det ger en mer heltäckande bild av hur fiskebestånden mår.

– Vi ser goda tecken på återhämtningspotential inom sjöarna, men vi har fortfarande stora problem i våra kuster och hav. Flera bestånd där är dramatiskt på nedgång, säger Rogell.

På tur tillbaka till hamnen, efter en lyckad natt, reflekterar besättningen över de framsteg som gjorts. Även om säsongen denna gång är över, är glädjen över data och dess potentiella påverkan på framtida fiskeförvaltning oändlig. Med detta avslutar Thommy Möller och hans besättning sitt arbete för säsongen, men ser redan fram emot nästa års komplicerade och intressanta uppdrag.