Den tyska energibranschen står inför en allvarlig kris efter att Robert Habeck, Tysklands ekonomiminister, tvingades överge planerna för ett nytt kraftverkslag. Denna lag skulle ha främjat byggandet av gaskraftverk som är förberedda för användning av väte, vilket ansågs vara en kritisk del av den pågående omställningen till förnybar energi. Tyskland, som drabbas av en historisk "dunkelflaute" – en period utan sol och vind – tvingas nu importera el från Skandinavien, vilket resulterar i stigande priser även i Sverige och Norge. Detta har lett till kraftig kritik mot Tysklands energipolitik från angränsande länder som beskriver situationen som "hemsk".

Det planerade kraftverkslagen, som förhandlats fram med EU-kommissionen, skulle ha säkerställt tillgången till pålitlig elförsörjning genom att möjliggöra upphandling av gaskraftverk och vätkraftverk redan 2025. Men förslaget stoppades på grund av bristande politiskt stöd i förbundsdagen, där den konservativa oppositionen aktivt motarbetade en snabb utbyggnad.

Kerstin Andreae, ordförande för förbundet för energi- och vattennäringar (BDEW), har uttryckt stark oro över konsekvenserna av detta beslut. Hon varnar för att utbyggnaden av styrbara kraftverk är avgörande för Tysklands framtida energiförsörjning. Enligt Andreae behövs dessa kraftverk för att stabilisera elnätet när produktionen från vind- och solenergi varierar.

Samtidigt menar Holger Lösch, vice generaldirektör för industriförbundet BDI, att Tyskland behöver cirka 50 gaskraftverk för att kunna garantera en stabil elförsörjning fram till 2030. Lösch understryker att utan ett tydligt regelverk och statligt stöd blir det extremt svårt att genomföra de miljardinvesteringar som krävs för att uppnå klimatneutralitet.

Den tyska energipolitiken befinner sig nu i ett kritiskt läge. Trots att förnybara energikällor som vind och sol har expanderat, riskerar en brist på stabila kraftverk att leda till ett instabilt elnät. Tyskland måste nu snabba på utvecklingen av nödvändiga kraftverk för att inte hamna på efterkälken i energiomställningen.

Dessutom har de senaste unset av kraftverkssvikt drabbat hela energisystemet och lett till rekordhöga elpriser. Den 12 december nådde det tyska grossistpriset hela 936 euro per megawattimme, vilket skapade allvarliga konsekvenser för energikostnaderna i både Sverige och Norge. Länderna har nu ställt krav på att Tyskland måste revidera sin energipolitik för att undvika framtida kriser.

Tyskland har viss framgång inom förnybar energi, med en andel av 54% grön el i elförbrukningen år 2024, men den senaste tidens väderförhållanden har tydliggjort systemets svagheter. Den kommande regeringen i Tyskland har en stor utmaning framför sig för att säkra landets energiframtid.