Den 20 december inleds avtalsförhandlingarna mellan fackförbundet Sveriges Lärare och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Yrkanden kommer att växlas och handen ska skakas i ett försök att nå en överenskommelse. Men frågan är om detta verkligen är i medlemmarnas intresse, eller om det bara handlar om att bevara den svenska modellen utan verklig kraft.

Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fackförbund förhandlar om ett kollektivavtal för att undvika konflikt. Strejk betraktas som ett misslyckande av båda parter, vilket gör att den senaste lärarstrejken var så länge sedan som 1989. Denna strävan efter att undvika konflikter och komma överens har dock inneburit att facket blivit mjukare i sina krav och i sin attityd.

Det verkar vara viktigare för facket att nå en förhandlingsöverenskommelse med SKR snarare än att verkligt strida för sina medlemmars villkor. Arbetsgivarnas vilja att uppnå samsyn och behålla status quo fäster ett kritiskt ljus på fackets roll. Ska fackförbundet verkligt leva upp till kraven på ömsesidig respekt, eller är de fast i ett destruktivt förhållande till SKR?

Under 2024 skar 95 % av Sveriges kommuner ner på skolbudgetarna, detta samtidigt som facket förväntas komma med glada miner och en positiv attityd till förhandlingsbordet. Det finns ett stort missnöje bland medlemmarna kring deras arbetsbelastning, som många rapporterar är ohållbar. Det är kritiskt att facket tar detta på allvar, istället för att godkänna samverkan med arbetsgivaren när deras beslut går emot medlemmarnas bästa.

Ett bevis på detta missnöje är att över 400 lärare har skrivit under en debattartikel som kräver strejk om inte specifika regelförändringar införs i det kommande avtalet. Medlemmarna förväntar sig att facket går in i förhandlingarna med beslutsamhet och viljan att verkligen kämpa för sina rättigheter. Om inte facket är berett att axla detta ansvar kan man ifrågasätta deras existensberättigande.

I ljuset av dessa utmaningar är det avgörande att fackförbunden inte enbart går med strömmen. Dagens situation kräver mod och vilja att stå upp för medlemmarnas rättigheter i en tid där arbetsgivarens krav ständigt ökar och resurserna krymper. Sveriges Lärare måste agera som en riktig motpart och visa sin styrka, annars kan de lika gärna byta fokus till något mer fridfullt, som frimärkssamlande.