Sedan den 1 januari har det rödgröna regionstyret i Stockholm tagit direkt kontroll över Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, S:t Eriks ögonsjukhus och Södertälje sjukhus. Detta skifte i ledarskapet markerar en potentiell vändpunkt i svensk sjukvård, enligt rapporter från SVT.

Enligt Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, är det här en av de första storskaliga avbolagiseringarna i Sverige. Han påpekar att sjukhusen tidigare har varit centrala för privatiseringen av den svenska offentliga sektorn under de senaste decennierna. "Det här kan vara ett av de mer kända tecknen på en ny riktning inom sjukvårdspolitiken", säger Bergh.

Aida Hadžialić (S), finansregionråd i Stockholm, betonar att akutsjukhusen har styrts som bolag under en lång tid och att denna struktur har skapat en konstgjord konkurrens mellan sjukhusen. Det har hindrat dem från att samarbeta effektivt. Avbolagiseringen syftar till att förenkla styrningen och underlätta samarbetet mellan sjukhusen, vilket också är av stor vikt i en tid av kriser och pandemi.

Hadžialić nämner även att den här förändringen innebär att regionen återfår kontrollen över sjukhusen efter åratal av privatiseringar. "Vi har sett en trend av privatiseringar under decennier, och att nu ta tillbaka rådighet är precis vad som behövs för att stärka vården", säger hon.

Trots ambitionerna har kritiker, inklusive oppositionen, uttryckt oro över att förändringen kan vara dåligt förberedd och kosta mer än väntat. Saknaden av ett snabbt samarbete kan leda till problem, särskilt i krissituationer. Läkaren Johan Styrud från Stockholms läkarförening har tidigare varnat för att detta kan leda till uppsägningar och ökad osäkerhet för personalen.

Mot slutet av 2024 verkade dock flera av dessa farhågor ha avtagit när läkarföreningen fick garantier om att anställningsvillkoren skulle förbli oförändrade och att ingen personal skulle flyttas utan deras samtycke. Det finns också en oro för att det kan ta tid innan någon besparing kan ses gällande byråkrati, vilket kan vara frustrerande för både personal och patienter.

Trots att vårdköerna i Stockholm har ökat, med patienter som väntar månader på operation, har sjukhusen också stått inför kostnader; exempelvis har Karolinska sjukhuset avsatt 32 miljoner kronor för uppsagd personal.

Med denna förändring står svensk sjukvård vid en korsväg. Kommer avbolagiseringen att leda till bättre vård och samarbete, eller kommer det att skapa mer förvirring och oro? Endast tiden kan utvisa vilket håll utvecklingen tar.