I en kontroversiell rättslig strid har en jury i North Dakota, USA, beslutat att Greenpeace ska betala hundratals miljoner dollar i skadestånd efter att ha organiserat protester mot byggandet av den omstridda oljeledningen Dakota Access pipeline.

Företaget Energy Transfer, som står bakom stämningen, uttalar: ”Det här är också en seger för alla laglydiga amerikaner som förstår skillnaden mellan rätten till yttrandefrihet och att bryta lagen. Att störande aktörer hålls ansvariga är en seger för oss alla.” Det var efter stor oro och nationaldebatt som protesterna inleddes 2016, vilka lockade hundratusentals deltagare och hundratals organisationer.

Kritiker av fallet beskriver det som ett typexempel på så kallade SLAPP-stämningar (Strategic Lawsuit Against Public Participation), en metod som ofta används av större företag för att dämpa offentlig debatt och tysta aktivister. Sushma Raman, tillförordnad generalsekreterare för Greenpeace USA, beskriver det som en del av en förnyad strävan från företag att beväbna domstolar mot oliktänkande.

Greenpeace hävdar att deras roll i proteströrelsen har varit begränsad och att den till stor del drivs av ursprungsbefolkningen. Organisationen motiverar sin ställning genom att peka på att de skadestånd som beviljats uppgår till en chockerande summa av 660 miljoner dollar, motsvarande drygt 6,7 miljarder kronor.

Hundratusentals människor och mer än 400 organisationer har skriftligen uttryckt sitt stöd för Greenpeace genom ett öppet brev. I denna rättegångsprocess har tre olika delar av Greenpeace varit svarande, och minst två av dessa planerar att överklaga rättsligt beslut.

Denna dom kan potentiellt föra med sig större konsekvenser för miljöaktivism i USA och kan ställa frågor kring yttrandefrihet och rätten till protester i ett land där oljeindustriens intressen står i fokus. Med protesterna vid Standing Rock som bakgrund kan vi fråga oss vilken kämpa som ännu ligger framför dessa aktivister, och om detta kommer att leda till värre restriktioner för miljöengagerade.

Denna händelse sätter stråkningar på balansen mellan miljöaktiviteter och några av de största företagsintressena i USA, och vad som kommer att hända framgent är fortfarande oklart.