Handelsbanken förutspår att bostadspriserna i Sverige kommer att öka med 4 procent redan i år, med en ytterligare ökning under 2026 och 2027.

Enligt Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman, som presenterade rapporten, påverkas den svenska bostadsmarknaden av flera faktorer, inklusive stabiliserad byggnation och ökad efterfrågan på fastighetsaktier.

"Vi har på senare tid sett hur USA:s handelspolitiska beslut och Europas ökade investeringar i försvaret leder till en återuppvaknande av ränteoron. Dessa faktorer skapar osäkerhet kring konjunkturen och inflationen vilket också påverkar ränteutvecklingen", säger Nyman.

Handelsbanken noterar att de ekonomiska förutsättningarna finns för en fortsatt återhämtning på den svenska bostadsmarknaden, även om den förnyade ränteoron har lett till att marknaden i nuläget är något avvaktande.

"Vi bedömer att Riksbanken kommer att hålla styrräntan oförändrad under en tid, samtidigt som räntorna för bundna lån kan öka svagt. Det ger lägre räntekostnader än tidigare år, vilket skapar bättre förutsättningar för marknaden", konstaterar Nyman.

Det finns dock en risk att inflationen ökar ytterligare, vilket skulle nödvändiggöra en höjning av räntan. "Vår bedömning är att inflationsoron kommer att dämpas delvis tack vare att kronan har stärkts, vilket minskar inflationstrycket", säger hon.

Ökade satsningar på försvar och infrastruktur kan skapa högre aktivitet i ekonomin på kort sikt, vilket också kan gynna fastighetsmarknaden.

efter ett år med ökad försäljningsaktivitet och starkare köpkraft hos hushållen, står 2025 uppställt för att erbjuda ytterligare möjligheter till återhämtning på bostadsmarknaden.

"Trots en trevande start på året förutspår vi att bopriserna stiger med cirka fyra procent i år, då hushållens inkomster fortsätter att förbättras. Vi förväntar oss en höjning av bolånetaket och lättnader i amorteringskravet vid årsskiftet, vilket bör bidra till att bostadspriserna kommer att öka ytterligare under 2026 och 2027," säger Nyman.

Även om det finns planer på att bygga ut försvaret och kriminalvården, förväntas ingen större ökning i bostadsbyggandet. Det har stabiliserats på en lägre nivå, delvis på grund av höga byggkostnader och en minskad befolkningstillväxt.

"Byggsektorn har saktat ner, och efterfrågan på nyproducerade bostäder påverkas av de begränsade möjligheterna för bostadsutveckling. Dessutom fortsätter trenden med minskade kontorslokaler i städer, där företag ser över sina lokalbehov", tillägger Nyman.

Det är värt att notera att hyresmarknaden för kommersiella lokaler fortsätter vara svag. Många företag ser nu över sina kontorsytor, och detta är en kombination av en svag konjunktur och högre hyresnivåer som tvingar företag att minska på kontorsutrymmet.

"Vi har förmodligen ännu inte sett slutet på de stigande kontorsvakanserna, men det varierar mycket beroende på området och fastigheternas standard. Det pågår strukturella förändringar på kontorshyresmarknaden i Stockholm, som inte påverkar efterfrågan på kontor i mindre orter på samma sätt", sammanfattar Handelsbanken.