Patienter med frontotemporal demens uppvisar ofta en minskad förmåga till empati, vilket kan ha djupgående konsekvenser för deras vardag och relationer. En ny studie från Karolinska institutet har belyst hur detta bristande empatiska svar återspeglas i hjärnan.

Varje år drabbas cirka 25 000 svenskar av en demenssjukdom, där omkring tre procent av dessa får diagnosen frontotemporal demens. Dessa patienter kämpar inte bara med minskad kognitiv förmåga utan också med en alarmerande förlust av medkänsla. Detta kan skapa svårigheter för både dem själva och deras närstående, som ofta lider av situationens svårigheter.

Forskarteamet fokuserade på att granska 28 patienter med frontotemporal demens och använde funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) för att studera deras hjärnaktivitet. Resultaten var häpnadsväckande:

Hjärnans Larm System Ignoreras

När patienterna konfronterades med bilder av skadade händer reagerade deras hjärnor på ett fundamentalt annorlunda sätt jämfört med en kontrollgrupp av friska individer. I normala fall aktiveras specifika nätverk i hjärnans framsida när människor bevittnar andras lidande, men detta var inte fallet för demenspatienterna.

”Vi har kunnat koppla resultatet av hjärnaktiviteten hos dessa patienter till hur deras närstående uppfattar deras empatiska brister. Det finns ett starkt samband som är av stor betydelse och visar på att hjärnans funktioner hänger intimt samman med personerns beteenden,” säger Olof Lindberg, neurobiolog vid Karolinska institutet.

Sociala Utmaningar som Resultat av Empatibrist

Frontotemporal demens karakteriserar sig inte av glömska i första hand, utan av en alarmerande brist på empati som kan framstå liknande andra psykiatriska tillstånd, såsom psykopati, enligt forskarna. Detta kan skapa en enorm utmaning i sociala situationer och påverka diagnoser kring hemvård och socialt stöd.

Olof Lindberg framhäver: ”Denna forskning ger oss en djupare förståelse för frontotemporal demens och konkretiserar ett centralt symptom hos dessa patienter. Bristen på empati gör social interaktion svårare, vilket kan påverka deras livskvalitet och hur vården planeras.”

Kan denna studie förändra hur vi ser på demenssjukdomar? Kommer mer forskning att ge oss svar om hur man bättre kan hantera relationer med demenspatienter? Denna upptäckte koppling mellan hjärnans aktivitet och empati kan vara nyckeln till att förbättra livskvaliteten för tusentals svenskar, och vi står bara i början av att förstå dess fulla omfattning.