Den nyzeeländska fotbollsmålvakten Jake Gleeson, tidigare i MLS-laget Portland Timbers, har nu fått rätt i en dramatisk rättsprocess efter en misslyckad operation som förändrat hans liv. Denna historia är inte bara en berättelse om en sportsmanna, utan också om kampen för rättvisa och de psykiska och fysiska påfrestningar han har uthärdat.

År 2018 drabbades Gleeson av stressfrakturer i båda benen, en skada som tvingade honom att sluta spela fotboll i förtid. I ett försök att reparera skadorna genomförde lagets läkare Richard Edelson en operation där metallplattor sattes in. Tyvärr ledde ingreppet till allvarliga komplikationer – båda benen blev infekterade, en utveckling som påbörjade en lång och plågsam kamp för Gleeson med över 14 påföljande operationer. Idag lider han fortfarande av konstant smärta och har svårt att gå utan obehag, något han beskriver som “en mardröm”.

"Det här är inget jag önskar min värsta fiende, jag har genomlidit extremt mycket både fysiskt och psykiskt," säger Gleeson i en intervju. Hans berättelse är en av många inom idrottsvärlden där läkarvård har ifrågasatts, och hans fall har nu blivit en stark påminnelse om vikten av patientens säkerhet och läkares ansvar.

Rättegången inleddes när Gleeson bestämde sig för att stämma både kliniken, kirurgen samt lagläkaren. Han hävdar att de inte följt nödvändiga riktlinjer vid operationen och att den metallplatta som sattes in inte var korrekt steriliserad – en allvarlig förolämpning mot hans liv och karriär. Gleeson sade under vittnesmålet: "När du som patient ger ditt samtycke till en operation, förväntar du dig att allt ska göras för att säkerställa din säkerhet. Om så inte sker, hänger liv och karriärer på spel."

Med tårar i ögonen och en darrande röst berättade han om det samtal han fick efter operationen där han blev informerad om vad som egentligen hade hänt. "Jag blev sjuk och kände att min kropp ruttnade inifrån. Det var som en chock", berättar Gleeson.

Försvaret har å sin sida hävdat att alla metoder följdes korrekt och att infektioner alltid är en risk vid kirurgiska ingrepp. Domstolen har dock funnit till Gleesons fördel på alla punkter i målet och tillsatt en skadeståndsersättning av hela 200 miljoner kronor. Detta belopp markerar inte bara en seger för Gleeson, utan också en viktig signal till vårdsektorn om behovet av högre standarder och ansvar.

Denna rättsprocess belyser hur viktigt det är för idrottare att stå upp för sina rättigheter och att auktoriteter inom medicinsk vård håller högsta standard. Gleesons historia har inspirerat många och skapat diskussioner kring säkerheten inom vården av professionella idrottare. Hela situationen har verkligen blivit en kamp för rättvisa som många kommer att minnas.