Den svenska energipolitiken har fått en ny riktning efter finansmarknadsminister Niklas Wykmans (M) meddelande om att regeringen planerar att bygga fyra nya stora kärnkraftverk med en möjlig start så tidigt som 2035. Det är en långsiktig satsning, och Sverige har inte sett en ny kärnkraftsenhet sedan Oskarshamn 3 togs i bruk 1985.

Wykman beskriver detta som en möjligheten för en ansvarsfull och balanserad energipolitik. Dessa kärnkraftverk ska finansieras genom förmånliga lån och räntevillkor, garantipriser på den el som produceras samt en riskdelning med de aktörer som står för byggandet. Fortum och statliga Vattenfall är bland de företag som visat intresse för detta lukrativa erbjudande.

Det är sällsynt att svenska företag får så förmånliga villkor under en moderatledd regering, vilket innebär att de har potential att bygga kärnkraft till bara en fjärdedel av kostnaden, samtidigt som de får högre priser för sin el än andra producenter. Skulle misslyckanden inträffa, kan staten gå in och rädda dem genom att stå för kostnaderna.

Denna strategi kan leda till betydande fördelar för hushållen och företagen i södra Sverige, där påtryckningar kring stigande elpriser är påtagliga. För elproducenter i norra Sverige, som Jämtkraft, kan dessa villkor emellertid leda till snedvriden konkurrens. Jämtkraft kommer inte att ha samma garantipriser för sin vatten- och vindkraft och får inte heller tillgång till statliga lån för att expandera.

Om Jämtkraft skulle gå med förlust så hamnar kostnaderna på de skattebetalare i Östersund som måste stå för notan. Det kan drabba många medborgare, särskilt om elpriserna stiger och konkurrensen inom elmarknaden pressas av de nya kärnkraftverken.

Jämtkraft är inte bara elproducent, utan också elhandlare, vilket gör att effekterna på elhandeln är svåra att förutse. En stabilisering av elpriserna kan faktiskt leda till sämre villkor för elhandeln, vilket innebär lägre intäkter. Samtidigt kan risken för Jämtkrafts ägare minska, vilket kan leda till att företaget väljer att avveckla sin elhandelsverksamhet helt.

De största riskerna för Jämtkraft i framtiden kan komma om elmarknaden drabbas av en kris, vilket skulle kunna bero på internationell påverkan, teknologiska förändringar eller ekonomisk utveckling. I så fall kan kärnkraftens garantipriser utsläppas konkurrensen och hota lönsamheten för elproduktion som skulle klara sig på marknadens villkor.

Att investera i kärnkraft kan vara nödvändigt, men om konkurrensen ska snedvridas så bör detta ske under välavvägda förhållanden. Det finns en rädsla för att detta kan skapa negativa effekter på elproduktionen i Jämtlands län och skada själva grundvalen för marknadsekonomin.