Målsättningen för Östersunds kommun är att kommunen inom en snar framtid ska nå 65 000 invånare och år 2040 uppnå 75 000 invånare. Detta är en ambitiös målsättning för befolkningstillväxten som kommunen har ställt sig. Om alla Jämtländska kommuners befolkningsdrömmar uppfylls skulle länets befolkning öka med nästan 20 000 personer under de kommande decennierna.

Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Födelsetalen är låga och invandringen har stannat av. Befolkningen i länet minskar. I hela Strömsunds kommun beräknas endast 60 barn födas i år, vilket är lika många som föddes i Strömsunds tätort för några år sedan. Detta är en realitet som måste beaktas vid beslut som rör bevarande eller avveckling av exempelvis byarnas förskolor.

I Östersund har kommunen fått justera sina befolkningsprognoser och nedjustera sina ambitioner gällande de kommande årens kommunala investeringar. Trots detta fortsätter kommunen och andra aktörer att sträva efter att locka till sig nya invånare genom initiativ som ”Jämtland calling”, där tjugo potentiella nya Jämtlänningar får uppleva den jämtländska livsstilen. Sollefteå kommun har också ett kreativt alternativ, där de genom sin årliga ”kärleksvecka” uppmuntrar sina invånare att skaffa fler barn.

Det är klokt av Jämtländska kommuner att önska en befolkningstillväxt som är långsam och hållbar. Tankarna kring den snabba covid-inflyttningen till Åre, som plötsligt avstannade, kan få kommunala tjänstemän att få kalla fötter. Snabb tillväxt skapar ofta större kostnader och risker för kommunen.

Åres situation är inte lika komplicerad som i Skellefteå, som har haft en av de snabbaste befolkningstillväxterna i landet på grund av Northvolts batterifabrik. Denna fabrik har anställt tusentals personer och skapat arbete för många lokala underleverantörer, men nu har dess dotterbolag gått i konkurs. Det har avslöjats att Northvolt skyndade på sina beställningar från underleverantörer trots en ansträngd ekonomisk situation. Detta har lett till obetalda räkningar omfattande allt från byggmaterial till hotellövernattningar.

Skellefteå kommuns lån ökade dramatiskt under åren 2016-2021, från 170 miljoner till nästan 1,9 miljarder kronor. Trots tillväxten ser man nu tecken på ett avmattande när batterifabriken varslar tusentals personer, och frågan väcks: hur hanterar man skolor, cykelbanor och bostadsområden i en sådan situation?

För Östersund och andra Jämtländska kommuner är den önskade julklappen inte en ny, stor statlig myndighet som kan omkullkasta allt. Istället skulle en långsam och medveten tillväxt av människor som värdesätter livskvalitet vara en stor välsignelse. Kanske blir det inte 20 000 fler Jämtlänningar, men att föreslå att man åtminstone ska sträva efter att bevara den nuvarande befolkningen kan vara en tillräckligt visionär målsättning.