I förra veckan publicerade Skolverket statistik som visar att många elever lämnar skolan utan tillräcklig läsförståelse. Detta har skapat en ökad debatt, både om den så kallade läskrisen och hur de nationella proven är utformade. Inom kort väntas en betygsutredning föreslå en ny tiogradig betygsskala som ska knytas ännu hårdare till resultaten från de nationella proven. Det är avgörande att vi diskuterar hur utformningen av läsproven påverkar läsningens ställning i skolan.

Den senaste förändringen av läsförståelsedelen i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk visar tyvärr hur viktiga prov kan korrumpera den förmåga som de syftar till att mäta. För några decennier sedan ansågs det viktigt att prova elevernas kunskaper på ett rättvisande sätt, vilket innebar att texterna och uppgifterna var utformade för att ge lärarna en djupare förståelse av elevens tolkningar och förståelse.

Numera verkar målet om likvärdighet vara spikat. De nationella proven har blivit kortare och innehåller fler flervalsfrågor, vilket gör att de kan rättas snabbare, ofta med hjälp av digitala verktyg. Tyvärr innebär detta att texterna eleverna ska läsa har blivit kortare och att de uppmanas att repetera för att hitta svaren snarare än att förstå textens innehåll och budskap. Resultatet är en förflackning av undervisningen där djupare analyser och kritiskt tänkande prioriteras bort.

Elever berättar ofta att de inte ens läser texterna i sin helhet under provsituationen, de fokuserar istället på att snabbt hitta svar på uppgifterna. Detta kan kanske vara en effektiv taktik på kort sikt, men det skadar deras förmåga till djupinlärning och att tänka kritiskt, vilket är centralt för deras framtida akademiska framgång.

Om vi vill att morgondagens utbildning ska förbereda eleverna för att läsa mer komplexa texter och utveckla en djupare förståelse, måste vi också se till att de nationella proven ställer krav på dessa färdigheter. Provens utformning får inte offras för att uppnå likvärdighet mellan skolor och kommuner. Det är av yttersta vikt att provens utformning stödjer en kvalitativ och meningsfull undervisning som bygger upp elevernas ämneskunskaper.

Det är tydligt att den nuvarande utvecklingen leder oss i en fel riktning. För att säkra att vi verkligen förbereder framtidens läsare måste vi omvärdera hur de nationella proven utformas och vilket syfte de har inom skolans utbildningssystem.