Forskning har nu äntligen gett svar på den gåta som länge fascinerat experter: Hur kom leguanerna till Fijiöarna i Stilla havet? En ny studie från amerikanska forskare föreslår att dessa reptiler kanske flöt på stora vegetationsteppar över tusentals kilometer.

I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS presenteras teorin om att leguanerna kan ha seglat mer än 8 000 kilometer från Nordamerika till Fiji. Simon Scarpetta, evolutionsbiolog vid University of San Francisco, beskriver det hela som en sorts 'flottning'. "Flottning" innebär att djur kan använda sig av flytande material som nedfallna träd eller tillsammans skräp för att resa med strömmar i havet eller floder.

Efter stormar och översvämningar bildas ofta sådana flottar, och historiska exempel visar att frön och växter kan sprida sig långt även efter att de legat under vatten. Scarpetta tror att leguanerna i Nordamerika klivit ombord på dessa flottar för omkring 31–34 miljoner år sedan, och på så sätt nådde den då nybildade ön Fiji, som skapats genom vulkanisk aktivitet.

Genetiska analyser har avslöjat att dagens Fijiödlor är närmar släkt med leguaner från den nordamerikanska öknen, vilket förklarar deras likheter trots att de ser mycket olika ut. Medan ökenleguanerna är bruna eller vita, har deras fjärran kusiner i Fiji en grön färg och har anpassat sig till det tropiska klimatet.

Men hur många leguaner krävdes för att starta en livskraftig koloni på denna avlägsna plats? Det är en frågeställning som forskarna ännu inte har ett tydligt svar på. Kända observationer från 1995 visar dock att 15 gröna leguaner lyckades flyta 300 kilometer på nedfallna träd från en karibisk ö till Anguilla, där de aldrig tidigare setts. Denna resa slutade framgångsrikt med att de etablerade en ny population.

Det intressanta är att Scarpetta tror att resan över Stilla havet skedde av slump. Dessa leguaner kan ha blivit forcerade ut på havet av kraftiga oväder, och de flytande växterna kan ha utgjort deras räddning. Studier tyder på att resan kan ha tagit tre till fyra månader, vilket kan ha sammanfallit med deras vinterdvala, eller att de har ätit av de flytande växterna under färden.

"Jag föreställer mig att leguanerna blev överraskade av situationen!" säger Scarpetta och väcker tankar om hur anpassningsförmåga hos djur kan leda till oväntade upptäckter bara genom att följa med strömmarna i havet.