Det är en stjärnspäckad kväll i Blå hallen, där mänsklighetens mest framstående hjärnor samlas för att hylla dem som utmärkt sig inom vetenskap och litteratur. Men medan alla klär sig i sina finaste frackar och klänningar, finns det en underlig atmosfär av avslappnad oseriöshet som genomsyrar festen.

Den första skålen höjs, och snart kommer Laleh på scen för att framföra sin senaste låt, medan iscider från Umeå förgyller middagen. Eleganta uppdukat platser och dekadenta rätter, såsom kyckling rullad i små vetegryn, skapar en visuell fest. Men många av gästerna har mer i åtanke än bara maten.

Stämningen är laddad och det syns tydligt att många försöker dölja sin nervositet. Hur ska man agera för att se både cool och intellektuell ut? Kanske är det därför klänningarna är så strama, hur ser man annars ut? Ingen ska ju tappa ansiktet framför kungen.

Den svenska politikern Ebba Busch glider runt som en supermodell, och hennes klänning tycks omöjliggöra att hon skulle kunna andas. Här framträder en ironisk aspekt av festen – alla kämpar för att se perfekta ut, men det är i just dessa stunder av stresselegans som människor verkligen börjar brista ut i skratt.

Ingen får fota, men trots det drar de flesta fram sina telefoner. Man talar i förtrolighet, delar roliga anekdoter om kungligheter och makthavare, och trots etiketten bryts den ofta. En dråplig syn utspelar sig vid mitt bord där en gäst med militärisk ådra fångar upp såsen med exakt precision.

Likt en berg-och-dalbana svänger stämningen framåt när talet av Hans Kang börjar med en dyster berättelse om en biblisk översvämning, vilket får jublet att tystna. Men det dröjer inte länge innan skratt och ljusare stunder tar över igen. Middagen avslutas med en konsert där komiker tar över dansgolvet. Vem trodde att en Nobelmiddag skulle förvandlas till ett spektakel av dans och skratt?

Till festens nedärvda oseriöshet hör att det skapas unika upplevelser. Även om mackor med knäckebröd serveras, är det skratt och lättsamhet som står i fokus. Det handlar inte bara om att fira prestationer, utan också om att njuta av tiden i varandras sällskap.

Så nästa gång du tycker Nobelfesten verkar storslagen, kom ihåg att den till stor del handlar om att skratta, ha roligt och kanske lite mer om att släppa loss – gång på gång. Ingen vill ju förlora sin glans i en sådan glittrande och kanske även lite oseriös tillställning.