Under Kalla kriget byggde Norge en omfattande försvarsstruktur med omkring 3 000 bunkrar, där bland annat flygplan och fartyg förvarades för att skydda landet mot en potentiell rysk invasion.

I dagsläget har fokus riktats mot två av de mest kända bunkrarna: Olavsvern och Bardufoss, som nu återaktiveras enligt rapporter från BBC. Dessa anläggningar beskrivs som en 'hemlig värld' som de flesta turister inte får se, och liknas vid miljöer i spionfilmer.

Bardufoss, som öppnade 1938 och stängdes för omkring 40 år sedan, kommer nu att användas för att skydda Norges F35 Lightning II-flygplan i händelse av en rysk attack. Den nya funktionen erkänner den förändrade säkerhetssituationen i regionen.

Olavsvern, som även kallas björngapet, byggdes på 1950-talet och finansierades delvis av NATO—ett bevis på den strategiska betydelsen av denna anläggning. Efter att ha stängts 2009 och sålts till privata investerare 2013, återfick den militär närvaro 2020 när den köptes av Wilnor Governmental Services AS, som har nära kopplingar till den norska militären.

Den rådande säkerhetsoron i Norge har sin grund inte bara i Rysslands invasion av Ukraina 2022, utan har även sin rot i tidigare hot. Under perioden 2006-2008 ökade Rysslands militära aktivitet, inklusive stora investeringar i den norra flottan och återupptagna militärövningar i Arktis, vilket väckte oro bland norska myndigheter.

Enligt expert Andreas Østhagen har den säkerhetspolitiska situationen förvärrats sedan dess. Hans insikt visar på en ny verklighet där Norge ser på Ryssland som en potentiell fiende, än en gång. ”Putins Ryssland är inte Sovjetunionen, men perspektivet på norsk säkerhet förblir detsamma: hur avskräcker man Ryssland?”

Det finns debatt om bunkrarnas relevans idag, där vissa menar att fördelarna med att förvara militära tillgångar såsom flygplan och ubåtar i bunkrar är mindre nu än under Kalla kriget. Med den teknologiska utvecklingen och den öppna källkoden för satellitbilder är bunkrarnas exakta plats känd för många.

Trots dessa argument håller militärexperten Paul Ozorak fast vid att bunkrar fortfarande kan spela en avgörande roll. ”Att placera flottresurser i underjordiska anläggningar kan fortfarande erbjuda värdefullt skydd mot vertikala luftangrepp”, hävdar han.