Allt fler kontroller utförs i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet – och en alarmerande ökning av brottslighet har upptäckts.

Arne Alfredsson, chef för myndighetssamverkan på Arbetsmiljöverket, vittnar om ett enormt fusk som har kommit i dagen genom deras dagliga arbete.

Under det senaste året genomfördes 3 766 fysiska kontroller, en ökning från 3 090 året innan. Regeringen har satt som mål att öka antalet kontroller varje år, och det finns stark tro på att fler kontroller leder till fler möjligheter att motverka arbetslivskriminalitet.

Insatserna riktas främst mot riskbranscher som restauranger, handel, bilverkstäder och byggsektorn. Det handlar inte bara om att skydda arbetstagare från människohandel och utnyttjande, utan också om att säkerställa konkurrens på lika villkor och skydda skatteintäkter för det svenska samhället.

Under 2023 ledde det gemensamma arbetet till att över 91 miljoner kronor identifierades i återkrav och nekade utbetalningar. Detta är en tydlig signal på att den intensifierade kampen mot fusk och brottslighet börjar ge resultat.

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i somras, har underlättat informationsdelning mellan myndigheterna. Detta har lett till en mer effektiv arbetsmetod och bättre träffsäkerhet i urvalet av kontroller. Dock saknas ännu möjligheten att dela information med kommuner och regioner, något som Alfredsson anser behöver åtgärdas.

Hur påverkas då brottsligheten av dessa ökade insatser? Alfredsson påpekar att det är svårt att göra direkta analyser av effekterna, men att man definitivt kan störa brottsliga verksamheter, vilket är ett steg i rätt riktning.

Sveriges arbete mot arbetslivskriminalitet intensifieras för varje år och med ökad samverkan och nedslag mot ohederliga aktörer kan vi förvänta oss en mer rättvis och trygg arbetsmarknad för alla arbetstagare. Det är dags att sätta stopp för fusk och brott – för ett hållbart och rättvist arbetsliv!