Det första Jennie lade märke till när hon och hennes barn flyttade in i sin nya lägenhet i söderort Stockholm var att hallgolvet hade en något annan nyans än resten av lägenheten. Det fick henne att undra vad det kunde bero på.

För drygt ett år sedan flyttade Jennie och hennes barn in i sin hyrestrea, ovetande om att åtta månader tidigare hade en gängskjutning inträffat på samma adress, där hela femton skott avlossats. Trots att lägenheten nyligen renoverats och inga synliga spår av våldet fanns kvar, kände Jennie sig obekväm av medvetenheten om vad som hade hänt där.

"Jag fick veta att de skjutit genom min dörr. Det är obehagligt, man har det i bakhuvudet hela tiden. Tänk om de som sköt inte vet att vi har flyttat hit", berättar Jennie.

Jennies situation förvärrades av skuldproblematik relaterad till hennes avlidne man, som tidigare varit våldsam och utövat hot om våld. Genom hans missbruk har hon ärvt en skuld av hyreskrav, som hon nu kämpar för att betala. Hela deras ekonomiska situation har skapat en osäker boendesituation för henne och hennes barn under flera år.

Under åren har Jennie och hennes barn kämpat mycket och fått hjälp via socialtjänsten, vilket gjorde att de kunde bo i en stabil lägenhet under en tid. Men efter att kommunen plötsligt kände att de kunde lösa sin boendesituation på egen hand och ville vräka dem, kände de sig tvingade att kämpa i rätten, vilket ledde till höga rättegångskostnader.

Tyvärr, efter ett år av boende i Bandhagen på grund av en osäker miljö fylld med droger och våld, blev de tvungna att flytta igen. "Vi var lovade fem år här, men det visade sig bli ett enda år av kaos. Det var stökar och droghandeln var konstant närvarande", berättar Jennie.

I sitt nya boende på 70 kvadratmeter hos ett kommunalt bostadsbolag lever familjen trångt. Jennies son har förlorat sina vänner efter att rekommenderat sig till en annan skola, vilket lett till isolering och hög frånvaro. Det påverkar hela familjens välbefinnande, särskilt eftersom barnen har neuropsykiatriska diagnoser som gör situationen ännu mer utmanande.

Sorgligt nog ökar barnvräkningarna i Sverige. Under förra året vräktes 343 barnfamiljer, vilket är en rekordhög siffra. Och situationen verkar inte bli bättre, i första halvan av året har antalet vräkningar redan ökat med 13 procent. Många av dessa familjer får inte det stöd de behöver från samhället, och Jennie känner detta djupt. "Det är fruktansvärt. Även om barnkonventionen finns så märker man att den inte alltid respekteras i praktiken."

Som en ensamstående mamma vill Jennie att hennes barn ska få den trygghet och stabilitet de förtjänar. Efter många flyttar som lett till trauma hoppas hon nu att få ett permanent hem där de kan bo tryggt. "Jag vill att mina barn ska få lugn och ro. Vi behöver en plats där vi kan stanna och inreda vårt hem utan att behöva tänka på nästa flytt."

Tyvärr är hennes situation bara en av många liknande berättelser i Sverige, där allt fler barnfamiljer kämpar mot boendeosäkerhet och vräkning, vilket är en alarmerande trend som kräver omedelbar uppmärksamhet och åtgärder.