Den internationella studien Piaac, som kan ses som PISA för vuxna, har just publicerat sina resultat och väcker återigen frågor om vuxnas lärande och kompetens i Sverige. Bax varför är detta viktigt? Eftersom resultaten inte bara ger en ögonblicksbild av vuxnas färdigheter utan också pekar på möjliga förbättringsområden.

OECD har genomfört undersökningen för att mäta läsförmåga, räkneförmåga och problemlösningsförmåga hos vuxna, och resultaten lägger Sverige i ett gynnsamt ljus – landet rankas som det tredje bästa i världen när det kommer till läsförmåga och har även tagit delad tredjeplats med Norge i både matematik och problemlösning.

Men vad innebär detta i praktiken? Jo, trots en ökning av antalet utlandsfödda som deltagit i undersökningen, har Sverige lyckats behålla en stabil nivå av högpresterande individer. Medan andelen svaga läsare och räknare inte har ökat, kan det finnas underliggande faktorer som påverkar resultaten, såsom språkbarriärer för nykomna.

Enligt rapporten har Sverige sedan 2012 sett en betydande ökning av utlandsfödda, vilket gör att den allmänna fördelningen av resultat kan påverkas. Det är värt att notera att andelen personer med bristande kunskaper i läsning och matematik är lägre i Sverige (8%) än genomsnittet för OECD-länderna (18%).

Studien avslöjar också könsskillnader: 67% av männen presterar bra i matematik jämfört med 57% av kvinnorna. Detta mönster är inte unikt för Sverige utan återspeglas i många aktiva OECD-länder, vilket kan antyda bredare kulturella och socioekonomiska trender.

Det finns också en ljuspunkt för unga vuxna, där de som föddes mellan 1989 och 1996 uppvisar förbättrade resultat i läsförmåga jämfört med sina prestationer i 20-årsåldern. Denna grupp har den högsta poängen av samtliga åldersgrupper, vilket indikerar vikten av erfarenhet och livslångt lärande.

Slutligen nämner SCB en oro: procentandelen unga vuxna med otillräckliga läsfärdigheter har ökat från 9% till 15% sedan 2012 - ett alarmerande faktum som indikerar att det fortfarande finns avgörande områden där svenskt utbildningssystem kan göras starkare.

Vad betyder detta för framtiden? Kan välståndet i utbildning och kompetens hållas i Sverige, eller finns det risker som kan påverka nästa generation? Följ med oss för att få uppdateringar kring hur vi kan stärka vårt utbildningssystem och skapa en mer kompetent befolkning!