Donald Trump har gjort stora löften för att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina. I ett tal nyligen hävdade han att det är ett så kallat ”globaliserings-etablisemang” som håller världen fången i ständiga konflikter.

Trump meddelande att USA kan tänka sig att stoppa vapenleveranserna till Ukraina, vilket skulle kunna pressa ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj att sitta vid förhandlingsbordet.

Enligt uppgifter från Reuters har flera personer med insyn i den ryska regeringen avslöjat att Vladimir Putin är villig att diskutera fred, men att hans villkor för Ukraina är extremt hårda.

Frysning av gränser

Källor beskriver hur Kreml kan tänka sig att frysa konflikter längs de nuvarande frontlinjerna. Ryssland förväntas försöka haka på så mycket territorium som möjligt innan Trump eventuellt tillträder den 20 januari nästa år. Ukrainas trupper förväntas kämpa med all sin kraft för att undvika att ge upp mark.

Flera källor pekar på att det kan finnas utrymme för förhandlingar kring gränserna i Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, men Putins ståndpunkt har hittills varit att dessa områden helt ska tillhöra Ryssland. Mer än två år in i konflikten kontrollerar Ryssland redan omkring 70-80 procent av dessa regioner, vilket motsvarar 110 000 kvadratkilometer.

Två av Reuters källor föreslår dessutom att Ryssland kan vara benäget att dra sig tillbaka från mindre ställen i Charkiv och Mykolaiiv.

Ukrainsk underkastelse

För Ukraina innebär en fred på Rysslands villkor att landet underkastar sig – något som hittills har bedömts som helt oacceptabelt. Den ukrainska linjen har hela tiden varit att de gränser som fanns 1991 måste återupprättas, vilket inbegriper att få tillbaka Krim och områden i östra Ukraina som Ryssland har ockuperat sedan 2014.

Ett annat krav från Ryssland, enligt källorna, är att Ukraina inte får gå med i NATO. Dessutom är det troligt att Ryssland kommer att försöka begränsa Ukrainas militära resurser ytterligare för att hinna bygga upp sina egna styrkor.

Ulla Gudmundsson, tidigare analyschef vid Utrikesdepartementet, menar att Ukraina inte bör ge upp sina ambitioner om NATO-medlemskap. Hennes meddelande är tydligt:

– Det allra viktigaste är att säkerställa Ukrainas framtida säkerhet. En fred nu utan garantier riskerar att öppna för nya angrepp om några år.

Enligt Gudmundsson måste NATO diskutera huruvida det skulle kunna ha militär närvaro i Ukraina under fredstid. Detta skulle kunna göra medlemskapet mindre provocerande, men fortfarande ge Ukraina skydd vid hot.

Men hur skulle man få Putin att acceptera sådana villkor? Gudmundsson erkänner att svaret är oklart men betonar att man måste fortsätta sträva efter en lösning.

Att Ukraina ska ge upp territorium är en signifikant risk som kan blottlägga landets svaghet. Vad som krävs är ett tydligt budskap om att det finns en gräns för den ryska aggressionen.

I ett splittrat Europa ställs frågan om vem som kan övertyga Trump att ge säkerhetsgarantier till Ukraina i ett fridsscenario. Gudmundsson nämner Tyskland och Frankrike, men utesluter dem som potentiella påtryckare.

Storbritannien och Polen, med deras tydliga hållning gentemot Ryssland, kan vara mer effektiva allierade i detta avseende.

Två Natovänner

En faktor som ger en glimt av hopp är att Trump sannolikt kommer att utse Marco Rubio som utrikesminister och Mike Waltz som nationell säkerhetsrådgivare – båda starka försvarare av NATO. Gudmundsson ser detta som en möjlighet att återuppta dialogen:

– Det är vitalt att dessa diskussioner sker så snart som möjligt, med en väl planerad strategi i bagaget. Fred är viktigt, men inte till vilket pris som helst.