Den holländska författaren J.J. Voskuils debutroman, ”Bij nader inzien” (1963), gick för det mesta obemärkt förbi. Huvudkaraktären, den unge akademikern Maarten Koning, som Voskuil själv är född 1926, återvänder över trettio år senare som huvudperson i hans mäktiga verk ”Het Bureau”, en roman som sträcker sig över hela 5000 sidor och publicerades mellan 1996 och 2000 i sju delar. Nu har första delen, ”Byrån 1: Herr Beerta”, börjat att sprida sitt eget unika ljus på svenska.

Maarten Koning erbjuds en tjänst som forskare vid en byrå av dess chef, herr Beerta, en svårfångad men lätt sympatisk man som närmar sig pensionen. Beerta verkar vara engagerad i vetenskapens värld, men den verkliga drivkraften tycks vara att upprätthålla sitt status quo.

Nicolien, Maartens fru, blir djupt besviken när han tackar ja till tjänsten. Deras ekonomiska behov förstås inte av henne; i stället förväntar hon sig att Maarten ska tillbringa sina dagar med henne. Hennes besvikelse blir tydlig när Maarten börjar klättra på karriärstegen. ”Jag vill ha en man som jag kan respektera. Ingen statusmänniskor!” klagar hon, vilket belyser den spänning som ligger i deras relation.

Trots att många akademiker ibland ifrågasätter värdet av sitt arbete når Maarten en ny nivå av meningslöshet. Hans tilldelade uppgifter, som att studera folkliga föreställningar eller gamla sedvänjor kring hästars efterbörd, framstår för honom som banal och onödig. Det som borde vara intellektuell stimulans blir en monoton kamp mot tristess.

Trots dessa känslor av meningslöshet återvänder Maarten pliktskyldigt till byrån dag efter dag, år efter år. I en värld där det varken finns plats för dramatik som sex eller våld, lyckas denna roman ändå att fånga läsarnas intresse på ett oförutsägbart sätt. Voskuils unika blandning av humor och melankoli ger en djup och subtil skildring av vardagligheten.

I ett efterord berättar Voskuils tyske översättare, Gerd Busse, om det nästan hysteriska intresset som ”Het Bureau” väckte när den först publicerades, vilket ledde till försäljning i över 400 000 exemplar. Många läsare har kunnat känna igen sig i Maarten och hans kamp för att förstå sin plats i en till synes meningslös värld.

Idag, mer än ett decennium efter Voskuils bortgång, lockar Maartens historia fortfarande intresset. I Amsterdam anordnas stadsvandringar som följer hans fotspår, där läsare kan analysera hur Voskuils liv och arbete speglas i den moderna tiden.

Även om det kanske inte blir en storsäljare i Sverige, så finns det en obestridlig charm i Voskuils berättelse som fängslar och väcker eftertänksamhet. Jag kommer att minnas Maartens andefattiga uppdrag, en berättelse som likaså är en reflektion av Voskuil själv i sin egen strävan att förstå det kulturella arvet. Vem vet, kanske vi alla hittar oss själva i denna till synes meningslösa jakt efter mening.