I början av november 2023 presenterades en omfattande statlig utredning som föreslår lättnader i kreditrestriktionerna, vilket skapar nya möjligheter för unga att köpa sin första bostad. En nyckelförändring är att det nuvarande amorteringskravet ska ersättas med ett mer överkomligt krav på endast 1 procent vid belåning över 50 procent av bostadens värde. Dessutom föreslås att man ska kunna låna upp till 90 procent av bostadens värde, en ökning från dagens gräns på 85 procent.

Fler fördelar, men också risker

Stefan Westerberg, privatekonom vid Länsförsäkringar, betonar möjligheterna för unga vuxna att få en bättre väg in på bostadsmarknaden. Men han varnar för att dessa förbättringar snabbt kan neutraliseras om bostadspriserna skulle stiga.

"Lättade amorteringskrav sänker inkomstkraven, vilket gör det möjligt för fler att köpa sin första lägenhet. Men om bostadspriserna ökar mer än 11 procent kan effekten av förändringarna försvinna, eftersom inkomstkraven då återställs till dagens nivåer", förklarar Westerberg.

Dessutom påpekar han att lägre amorteringskrav ger mer disponibel inkomst varje månad, vilket kan användas för sparande, men också innebär ett ökat ansvar för att hantera sin ekonomi på ett hållbart sätt: "Det är lätt att falla i frestelsen att spendera istället för att spara. Detta kan resultera i att skuldnivåerna förblir höga, vilket ökar riskerna om oväntade kostnader skulle dyka upp."

Den nya kontantinsatsen sänkt

En annan uppseendeväckande föreslag är sänkningen av kontantinsatskravet från 15 till 10 procent av bostadens värde. Detta skulle potentiellt göra det enklare för unga att komma in på bostadsmarknaden, eftersom mindre kapital behöver bindas upp. Men det finns också risker. En lägre kontantinsats ökar sårbarheten vid prisfall på bostadsmarknaden. Westerberg varnar för att oväntade nedgångar kan göra det svårt att sälja ens bostad, vilket leder till ekonomiska problem.

Ökade effekter i storstäder

Utredningen föreslår att de föreslagna kreditlättnaderna skulle ha större positiva effekter i storstadsområden där bostadspriserna är högre, som exempelvis i Stockholm. Dagens genomsnittliga pris för en etta i Stockholm ligger på hela 2,9 miljoner kronor. Under nuvarande villkor krävs en månadslön på över 38 400 kronor för att kunna få ett lån. För närvarande uppnår 73 procent av unga vuxna i Stockholm inte detta inkomstkrav. Om kreditbestämmelserna lättas som föreslaget, kan denna siffra minska till 62 procent.

Westerberg konstaterar att lägre inkomstkrav indikerar att fler unga kan uppnå drömmen om att bli bostadsägare: "Med de föreslagna förändringarna sänks inkomstkravet till 34 000 kronor, vilket skulle hjälpa många unga vuxna att komma över tröskeln till bostadsmarknaden."

*Utredningen innehåller även analyser över hur många unga vuxna som för närvarande står utanför bostadsmarknaden beroende på nuvarande kreditrestriktioner, och hur många som skulle kunna beredas möjlighet att köpa bostad om förslagen genomförs.

Dessa förändringar kan mycket väl förändra synen på bostadsköp för framtida generationer, och öppna dörrar för mångas drömmar. Hur kommer detta att påverka din ekonomi? Det är dags att hålla ögonen öppna för dessa viktiga förändringar!