Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar hjärnan och ryggmärgen, och sjukdomen debuterar oftast mellan 30 och 40 års ålder. Symtomen vid MS kan variera kraftigt, vilket gör att vissa patienter upplever betydande funktionsnedsättning medan andra kan ha mildare besvär.

De nuvarande behandlingsmetoderna för MS fokuserar på att rikta in sig på immunceller i blodet, i syfte att förhindra att dessa når hjärnan och orsakar skador. Dessa behandlingar har visat sig vara mycket effektiva, särskilt under tidiga skeden av sjukdomen. Men för patienter med mer progressiv MS behövs det nya behandlingsmetoder som även påverkar hjärncellerna direkt.

En stor utmaning inom MS-forskningen är den begränsade kunskapen om hur hjärncellerna påverkas under sjukdomens förlopp och varför det förekommer så stora skillnader i sjukdomens svårighetsgrad mellan individer.

I en banbrytande studie har ett internationellt forskarlag, bestående av forskare från Karolinska Institutet, Edinburgh University och Hoffmann-La Roche i Basel, skapat en detaljerad "atlas över MS-hjärnceller" med en otrolig upplösning på enskilda celler. Detta har möjliggjorts genom att man har undersökt det hittills största antalet hjärnor från avlidna personer med MS, där mer än en halv miljon hjärnceller har analyserats noggrant.

Forskarna har lyckats dela in hjärncellerna från MS-patienter i fyra distinkta grupper baserat på de gener som uttrycks i dessa celler. Denna indelning kan potentiellt leda till mer skräddarsydda och effektiva behandlingsmetoder i framtiden.

Med den här nya teknologin öppnas dörrar för framtida forskning och behandlingar som är mer specifika för varje patients unika profil. Det kan innebära en game changer för hur vi hanterar och behandlar multipel skleros och ger nytt hopp till miljontals drabbade världen över. Håll ögonen öppna för vad framtiden kan innebära i kampen mot MS!