En ny rapport från fackförbundet Sveriges Ingenjörer och Afry visar på en enorm potential för att öka den svenska vattenkraftens kapacitet med upp till 4 000 MW fram till år 2050.

Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer, säger: "Sverige behöver omgående mer fossilfri el för att stärka vår konkurrenskraft. Detta är avgörande för den omställning som många industrier står inför."

Enligt Afry kan flaskhalsar i Sveriges största älvar åtgärdas genom att bygga ut och renovera redan befintliga vattenkraftverk. Kostnaden för denna effektökning beräknas till omkring 150 miljarder kronor.

Här är den intressanta delen: Fram till 2035 bedömer Afry att det finns potential för att öka kapaciteten med 1 300 MW till en kostnad av bara 20–50 miljarder kronor. "Det är lika mycket som att bygga en kärnkraftsreaktor, men till en tredjedel av kostnaden! Utan tvekan en fantastisk möjlighet", tillägger Ulrika Lindstrand.

Vad gäller flaskhalsarna så är de i huvudsak relaterade till hur vattenkraftverk längst upp i älvarna påverkar produktionen nedströms. Genom att öka flödet genom turbinerna i uppströms kraftverk kan mer elektricitet produceras, vilket även gynnar nedströms kraftverk som kan ta emot mer vatten.

"Vi kan se till att alla aggregat arbetar på maxkapacitet utan att något vatten behöver spillas förbi kraftverket", förklarar Marcus Dingle, en av rapportens författare.

Tre åtgärder för att öka kapaciteten:

1. Byte av gamla turbiner.

2. Byte av hela aggregat.

3. Installation av ytterligare aggregat i befintliga kraftverk.

Det är värt att notera att inga nya dammar behöver byggas för att potentialen ska förverkligas, vilket är en stor fördel. Afry framhäver dock att vissa åtgärder kan kräva nya tillstånd, vilket kan vara tidskrävande och skapa osäkerhet kring investeringsklimatet.

Därtill finns risker kopplat till omprövningen av vattenkraften som pågår som del av EU:s ramdirektiv för vatten. Detta arbete har för närvarande satts på paus av regeringen, vilket inte bidrar till ett stabilt investeringsklimat för vattenkraftsprojekt.

Ulrika Lindstrand uttrycker också att det krävs politiska beslut för att utnyttja potentialen i vattenkraften. "Vi behöver en utredning för att se om regelverken är tillräckliga eller behöver uppdateras."

En effektökning av vattenkraften skulle också öka stabiliteten i det svenska elsystemet, vilket skulle ge ökad flexibilitet och säkerhet i energiförsörjningen. "Det skulle göra vårt elsystem mer robust än det är idag", understryker Lindstrand.

Pågående projekt för att öka effektiviteten i existerande vattenkraftverk, såsom Vattenfalls projekt i Porjus, Harsprånget och Messaure, visar att detta arbete redan har påbörjats, och bekräftar landets strävan mot en mer hållbar och effektiv energiproduktion.

Kommer Sverige att leda vägen mot en grönare framtid genom att maximera sin vattenkraft? Häng med i utvecklingen!