Stålföretaget Stegra, grundat av samma personer bakom det misslyckade Northvolt-projektet, har dragit på sig enorma kostnader och spenderar över en miljard kronor varje månad, enligt dokument som Aftonbladet har fått ta del av.

Bolaget har än så länge varit vagt om hur länge de har kapital kvar. Den kraschade Northvolt är bara ett av flera storskaliga projekt initierade av riskkapitalisten Harald Mix och hans investeringsbolag Vargas. Stegra, tidigare känt som H2GS, har som mål att öppna en ny fabrik för produktion av så kallat grönt stål i Boden, beläget i norra Sverige. De har redan ingått kontrakt med stora kunder som Mercedes och Scania, vilket understryker den strategiska betydelsen av projektet.

Flera svenska pensionsfonder har investerat i Stegra, inklusive Andra AP-fonden och AMF, vilket ökar risken för pensionärerna om projektet misslyckas. Bland de övriga investerarna finns Altor, som också har kopplingar till svenska pensionsfonder. Investmentbolaget Kinnevik, som kontrolleras av familjen Stenbeck, och Wallenberg-familjens investeringsbolag FAM är även på ägarlistan.

Totalt har olika investerare bidragit med enorma 2,4 miljarder euro, motsvarande cirka 26 miljarder kronor till dagens kurs. Merparten av dessa medel har redan spenderats av Stegra.

Enligt dokument som Stegra har lämnat till Energimyndigheten kan företaget förväntas ha kostnader på totalt 22,5 miljarder kronor mellan april 2023 och december 2024. Den största utgiften, på över 19 miljarder kronor, står för inköp av material och utrustning.

Av kostnaderna har 1,3 miljarder kronor täckts av bidrag, vilket innebär att Stegra netto står för 22,1 miljarder kronors utgifter fram till och med slutet av 2024. Just nu befinner sig Stegra i en uppbyggnadsfas utan intäkter, och i deras årsredovisning för 2023 framgår det att de har investerat 8 miljarder kronor i anläggningar och haft ytterligare kostnader på cirka 800 miljoner kronor.

För 2024 beräknas Stegras kostnader uppgå till cirka 13,3 miljarder kronor, alltså drygt 1,1 miljard kronor per månad. De har även erhållit statliga bidrag, inklusive 1,2 miljarder kronor från Energimyndigheten genom det så kallade Industriklivet och 2,75 miljarder från EU:s innovationsfond. Dock har Stegra nyligen fått avslag på 1,65 miljarder kronor i bidrag via klimatklivet från svenska staten på grund av deras användning av naturgas, vilket leder till en betydande koldioxidutsläpp.

Trots denna setback har Stegra fortsatta finansiella stöd från aktieägare och lån, där de totalt har säkrat lån på 4,2 miljarder euro (46 miljarder kronor). En stor del av dessa lån är garanterade av svenska och europeiska skattebetalare, vilket skapar en risk för allmänheten.

Ett ytterligare orosmoment är att svenska Riksgälden har ställt ut en garanti på 13,5 miljarder kronor för att täcka lån, vilket innebär att om något går snett, kan skattebetalarna drabbas. Detta scenario har redan skapat oro och påminner om Northvolts fall, där projektet aldrig lyckades skala upp produktionen tillräckligt.

Planerna för produktion i Boden har blivit försenade, med nuvarande mål att börja leverera i 2026. Stegra har lovat flera kunder att de ska påbörja leveranser då. Kommunikationen från Stegras ledning har dock varit vag beträffande deras framtida behov av ytterligare kapitaltillskott innan dess. Med så stora summor på spel och ständiga krav på uppfyllande av villkor för lånen och bidragen, är framtiden osäker.

Det återstår att se om Stegra kan leverera på sina löften och rädda sig ur situationen innan det är för sent.