I en tid av stigande räntor har en dansk, en norsk och en svensk besökt sina respektive banker för att ta bostadslån. Vad hände när ränteklimatet förändrades?

Enligt Kjetil Olsen, chefsekonom på Nordea i Norge, är svenskarna de mest räntekänsliga låntagarna utav alla.

"Danskar behöver inte ha så stor oro eftersom de flesta av dem har annuitetslån med fasta räntor som löper över 30 år."

Svenskarna, å sin sida, föredrar rak amortering, där lånen har rörlig ränta eller en bunden ränta under kortare tidsperioder. När räntorna stiger, innebär detta en direkt belastning på låntagares plånböcker, vilket kan leda till avsevärda förändringar i deras ekonomi.

"Trots att norrmän också är räntekänsliga, är svenskar extremt känsliga när det kommer till ränteförändringar, eftersom de har serielån."

Forskning visar att bostadslånesystemen i dessa nordiska länder har haft betydande inverkan på deras ekonomiska tillväxt. Data visar att Sveriges tillväxt har varit svagare jämfört med både Danmark och Norge.

"Det har även visat sig att svenskarna spenderar betydligt mindre än norrmän och danskar på tjänster. Det är ett klart tecken på de ekonomiska utmaningar som låntagarna står inför när räntorna stiger."

Olsen påpekar hur norska ekonomin har återhämtat sig bra efter pandemin, medan Sverige fortfarande ligger under den nivå man hade tidigare. Dock finns det en optimistic syn på framtiden för Sverige. "Riksbanken kan snart sänka räntorna, vilket skulle ge en boost till den svenska ekonomin. Jag förväntar mig att 2025 blir ett bättre år."

I Danmark finns det också ett intressant system där bostadsägare med realkreditlån kan omvandla sina lån när som helst, vilket ger dem möjlighet att sälja sin skuld och förhandla om räntan på nytt. Detta skapar en mer flexibel situation för danskarna, som Helge Pedersen, chefsekonom på Nordea i Danmark, beskriver som ett "väldigt bra system" för privatekonomi.