I många år har Sveriges norra elområden haft ett överskott av el, vilket lett till att betydande mängder elektricitet har transporterats söderut för att möta behovet i elområdena SE3 och SE4, där produktionen varit lägre. Men denna trend ser nu ut att förändras. En marknadsanalys från Svenska Kraftnät pekar på att strukturförändringar inom elsystemet kommer att inträffa mellan 2025 och 2029.

Allerede 2029 förväntas exportflödet av el från norra Sverige att minska dramatiskt. Daniel Gustafsson, avdelningschef på Svenska Kraftnät, förklarar att nya elintensiva industrier främst etableras i norra Sverige, vilket leder till ett minskat överskott av el. Särskilt påtagligt blir detta i SE1, Sveriges nordligaste elområde. Trenden visar att det södergående flödet av el från SE1 till SE2 kan komma att vända 2029, vilket resulterar i ett nordligt nettoflöde.

En av de mest alarmerande konsekvenserna av den ökande efterfrågan på el i norra Sverige är att elpriserna förväntas nästan fördubblas inom de närmaste åren. Detta kan sätta press på hushåll och företag som redan kämpar med höga levnadskostnader. Samtidigt visar analysen att elpriserna i södra Sverige kommer att sjunka med drygt 10 procent, främst som en följd av sjunkande priser på den europeiska elmarknaden.

"I de norra delarna av Sverige och i Finland ser vi en ökning av årsmedelpriserna, vilket drivs av en försvagad elbalans i SE1, där elanvändningen ökar. I södra Sverige och Norge minskar årsmedelpriserna fram till 2028, vilket också är en konsekvens av det fallande prisläget på kontinenten", påpekar Gustafsson i sin uttalande.

Det är också viktigt att notera att en utredning från regeringen föreslår att kraftbolag som investerar i ny kärnkraft ska erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh under 40 år. Detta skulle kunna leda till en betydande kostnadsökning för villaägare, med uppskattningar på runt 2 160 kronor per år, något som 85 procent av Sveriges villaägare motsätter sig. En ny Sifo-undersökning visar att villaägare i genomsnitt är beredda att betala endast upp till 1 134 kronor per år för kärnkraft, vilket är långt mindre än den föreslagna summan.

Mattias Nordström, expert på energifrågor, varnar för att om dessa kostnader införs utan att beakta alternativa energikällor kan det leda till en betydande motreaktion från medborgarna. "För att säkerställa en hållbar och rimligt prissatt elförsörjning måste vi fokusera på att snabbare utveckla förnybara energikällor och teknik", säger han. "Att en så stor andel av befolkningen inte är beredd att betala är en tydlig signal om att vi behöver öka investeringsalternativen och bredda energimixen."

Samtidigt står energi- och näringsminister Ebba Busch fast vid finansieringsstrategin och betonar vikten av att göra investeringar för framtiden. "Den stora risken är att vi inte gör denna investering, då den är avgörande för Sveriges energiomställning och för att minska vårt beroende av fossila bränslen", avslutar hon.

Sverige står vid en kritisk korsning när det kommer till energiförsörjning och kommer att behöva balansera behovet av ny kärnkraft med investeringar i förnybara energikällor för att uppnå en hållbar och stabil elförsörjning i framtiden.