Danmark har presenterat sitt nya riksvapen, men frågan som många nu ställer sig är: Var har Sverige tagit vägen? I över 600 år har Sveriges tre kronor varit en del av Danmarks riksvapen, vilket används av det danska kungahuset. I den senaste versionen av vapnet, som offentliggjordes den 1 januari i år, har dessa tre kronor plötsligt försvunnit.

Enligt det danska kungahuset har beslutet att ta bort de tre kronorna sin grund i att de inte längre anses representativa för den nuvarande verkligheten. "De tre kronorna har tagits bort från vapnet, eftersom det inte längre har en aktuell karaktär och därför inte anses relevant,’’ står det på kungahusets hemsida.

Danmarks kung Frederik X tillsatte en kommitté för att revidera riksvapnet kort efter att han tillträdde i januari förra året, enligt Elias Sonnek, sekreterare vid Societas Heraldica Scandinavica. Den nya designen innehåller en vädur och en björn, symboler för Färöarna och Grönland, som nu får mer utrymme i vapnet. Detta beslut reflekterar en önskan att betona den gemenskap som Danmark har med sina regioner utanför moderlandet.

Men vad betyder detta för Sveriges historia? De tre kronorna i det danska riksvapnet har i modern tid tolkats som en symbol för den nordisk-historiska Kalmarunionen, där Sverige och Danmark var förenade mellan slutet av 1300-talet och början av 1500-talet. Efter unionens upplösning under 1500-talet har dessa tre kronor även använts av Danmark som ett tecken på anspråk på svensk mark. Gustav Vasa, den svenska kungen, såg på detta som en provokation och det ledde till krig, vilket kallas det nordiska sjuårskriget.

När fred slöts år 1613 efter Kalmarkriget kom man överens om att både Sverige och Danmark skulle ha rätt att använda de tre kronorna i sina riksvapen. Detta faktum har varit en källa till kritik inom danska heraldiska kretsar, som länge ansåg att vapnet såg oattraktivt ut.

I Danmark är det en sedvänja att en ny regent ofta väljer att modernisera riksvapnet, medans Sverige har det svenska riksvapnet med de tre kronorna inskrivet i lag, vilket innebär att en riksdagsbeslut krävs för att göra förändringar.

Både Jesper Wasling och Elias Sonnek anser att det nya danska riksvapnet är mycket mer tilltalande än den tidigare versionen från drottning Margaretas tid på 1970-talet. Wasling menar att vapen inte bara ska representera drömmar utan verklighet: "Det nya vapnet är mycket snyggare och mer talande för vad Danmark är idag.'’

Elias Sonnek betonar att detta drag, att modernisera riksvapnet, är ett sätt för den danska kungen att erkänna och kommunicera den politiska verkligheten i dagens samhälle. Heraldik och riksvapen anses fortsätta vara effektiva sätt för stater att överföra sina identiteter och budskap.

Så, vad hände med de två lättklädda männen som en gång prydde det danska vapnet? Jesper Wasling förklarar att deras stil en gång var modern under 1400-talet och att heraldik ofta speglar de rådande modetrenderna från olika epoker.

Denna förändring i det danska riksvapnet har väckt stor debatt och oro, inte minst bland de som är måna om den nordiska historien och relationerna mellan länderna. Kommer detta att påverka svensk-danska relationer framöver? Endast tiden kommer att utvisa.