Kyrkorna i Sverige hörs inte längre av samma klirr och prassel som tidigare när kollektpengarna samlades in. Men vad är anledningen till denna förändring?

Sedan 2016 har det blivit möjligt att swisha kollektpengarna, vilket har lett till att många församlingar numera helt har övergått till kontantlös hantering. Detta framgår av rapportering från Ekot.

Kyrkoherden Johan Ernstson förutspådde hos P4 Göteborg att kollekthåven snart kan vara ett minne blott, och att de kan hamna i museer. Stora kostnader är en av huvudorsakerna till att många församlingar övergår till swish, och dessutom har det visat sig att man ofta får in mer pengar när folk får möjlighet att swisha.

Enligt statistik från Fässbergs församling i Mölndal, som Dagen redovisar, har kollektintäkterna nästan tredubblats sedan swish infördes. Detta är imponerande siffror, som har betydelse när vi nu går in i det nya kyrkoåret med första advent och julen.

Under december, med julottan som en högtidlig topp, går många svenskar till kyrkan. En ny undersökning utförd av Dagen och Sifo visar att elva procent av svenskarna, vilket motsvarar över en miljon människor, planerade att besöka en adventsgudstjänst redan 2019. Det intressanta här är inte bara siffran utan också att när en liknande undersökning gjordes 1969 var det också ungefär en tiondel av befolkningen som skulle besöka en kyrka under advent.

Sverige är alltså lika kyrkligt intresserat idag som då, trots att många hävdar att landet blivit mer sekulariserat.

Med digitala betalningslösningar som swish kan kyrkorna stänga det ekonomiska gapet samtidigt som man behåller sitt kulturella och andliga värde. Kommer denna trend att fortsätta? Vad innebär det för framtidens kyrka och dess plats i ett alltmer digitaliserat samhälle? Frågan kvarstår!