Energiminister Ebba Busch (KD) uttryckte i december stark frustration över den tyska energisituationen, vilket skapat reaktioner i hela Europa.

I södra och mellersta Sverige har elpriserna skuttat upp till åtta kronor per kilowattimme, delvis på grund av en så kallad dunkelflaute i Tyskland, där både vind- och solkraftsproduktion minskar avsevärt när vädret är ogynnsamt.

Trots att Sverige har exporterat billig el till Tyskland har vi samtidigt sett en ökning av elpriserna på grund av höga tyska priser som når oss via överföringslinjer.

Det har dock varit en dramatisk förändring. I början av 2024 sjönk spotpriserna ner till så låga som 30 öre per kilowattimme i Sverige, vilket är det lägsta sedan 2020.

Ökade prissvängningar

Elpriserna i Sverige har varierat kraftigt. Många europeiska länder har under det senaste decenniet ökat sina andelar av intermittent (icke-planerbar) vind- och solkraft, samtidigt som planerbar produktion från kärnkraft och fossila bränslen har minskat.

Tyskland, som lett denna omställning, hade för tio år sedan 75 gigawatt förnybar energi och 92 gigawatt konventionell energi. Idag har den totala installerade kapaciteten ökat med hela 50%, vilket ger en total på 258 gigawatt, efter en massiv inkorporering av 95 gigawatt vind- och solkraft.

Trots denna betydande investering minskar Tysklands elproduktion stadigt, från 553 terawattimmar 2017 till endast 397 terawattimmar nu. Detta är en nedgång på nästan 30%.

Dramatiska konsekvenser för energipolitiken

Svenolof Karlsson, energiexpert och författare, har påpekat att Tyskland fram till 2022 var en stor nettoexportör av el, men har sedan kärnkraftens nedläggning tidigt 2023 sett en drastisk vändning. Kärnkraft, som en gång stod för en femtedel av landets elproduktion, är nu borta samtidigt som även kolkraft har minskat betydligt.

Ironiskt nog importerar Tyskland nu el motsvarande produktionen från fem kärnkraftverk, mycket av detta produceras i grannländer där kärnkraft fortfarande används.

Det är inte bara Tyskland som upplever dessa utmaningar. Enligt ny statistik från Fraunhofer har den faktiska elproduktionen inom hela EU fallit i tre raka år, trots att den installerade kapaciteten har ökat.

2023 stod EU inför den lägsta elanvändningen på fem år, vilket ifrågasätter mantrat om ett snabbt behov av mer el.

Ökade kostnader och politisk oro

Den ökande konkurrensen om el från förnybara källor – särskilt när vädret inte tillåter produktion – har lett till ökad volatilitet på marknaden, vilket skapar nya problem för stabiliteten i elnätet. I Sverige har exportsiffrorna varit anmärkningsvärda; under 2024 exporterade vi 2,99 terawattimmar till Tyskland.

Sverige och Norge har också börjat reagera negativt på den påverkan Tyskland har på deras energiplaner. Norges energiminister uttryckte nyligen avsaknaden av förtroende för den tyska elmarknaden, vilket kan leda till att Norge överväger att minimera sina elkablar till Tyskland.

Enligt statistik har elpriserna i Tyskland och EU nu nått sin högsta nivå på flera år, där genomsnittliga hushållspriser överstiger fem kronor per kilowattimme.

Tyskland planerar att bygga 50 nya gaskraftverk för att hantera dessa brister, men nyligen stoppades detta förslag, vilket skapat panik inom den tyska industrin.

Dessa förändringar har lett till en stigande oro om hur Europeiska unionens framsteg mot en grönare energiframtid ska kunna realiseras. Många experter påpekar att fortsatt beroende av fossila bränslen, trots ambitioner att sänka koldioxidutsläppen, underminerar EU:s och Tysklands mål i kampen mot klimatförändringar.

"Vi riskerar att förlora vår industriella konkurrenskraft om inte snabba åtgärder vidtas," varnar energispecialister.

Det är uppenbart att Tyskland står inför en kritisk punkt i sin energihistorik, och hur landet hanterar dessa utmaningar kommer att få konsekvenser för hela den europeiska energimarknaden i åren framöver.