Philip levde ett liv i överflöd innan hans värld helt förändrades. I takt med en personlig kris, sjönk hans inkomst dramatiskt och han fann sig efter ett tag i skuldens grepp. Plötsligt var han skyldig 800 000 kronor och insåg att han kört fast.

I podcasten "Generation Skuldsatt" avslöjar en tidigare låneförmedlarchef att kreditgivare använder UC:s tjänster för att köpa leads, det vill säga kontaktinformation till potentiella låntagare. Dessa leads innehåller detaljer som namn, adresser, telefonnummer och i många fall personnummer.

Philip, som arbetade som säljare av mobilabonnemang, berättar om sin plötsliga förvandling från att tjäna över 90 000 kronor i månaden till att kämpa med ekonomisk ruin. Hans livsstil, präglad av dyra resor, märkeskläder och festande, blev ohållbar när hans inkomst föll. "Det var som låtsaspengar," minns han i podcasten.

Efter sitt första lån, började han utan att tänka på konsekvenserna ta fler lån. Inom ett år var han djupt skuldsatt och kände sig överväldigad av sina skulder. Han beskriver hur han ständigt fick samtal från låneförmedlingsbolag som ville sälja honom fler lån, ofta när han var ute på krogen.

UC, Sveriges ledande kreditupplysningsföretag, har blivit föremål för diskussion kring sina metoder. I ett mejlsvar uppger de att de fokuserar på att sälja ett selekteringsverktyg till låneförmedlare, snarare än färdiga låne- eller kundlistor. Detta verktyg möjliggör för finansbolag att identifiera och nå presumtiva kunder, vilket väcker frågor om etik och ansvarigheten hos kreditgivare.

I podcasten framkommer också att de största riskerna för ökad skuldsättning bland låntagare ofta är personliga kriser som skilsmässa, arbetslöshet, sjukdom eller missbruk. Patrik Hankers, chef för blancolånedelen på Norion Bank, förklarar att det är svårt att identifiera dessa riskfaktorer förrän det är för sent. Han understryker att oavsett hur noggrant de intervjuar en låntagare kan oförutsedda omständigheter leda till betalningsproblem.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman kommenterar arbetet med en eventuell nationell skuldregister för att motverka problemet, men klargör att regeringen har andra prioriteringar just nu. "Det är något vi överväger, men vi fokuserar på andra åtgärder för tillfället," säger han.

Historien om Philip är en del av ett större mönster i samhället där lättillgängliga lån kan leda till förödande konsekvenser. Avgörande för att förhindra att andra hamnar i samma situation kan vara ett stärkt regelverk och fler resurser till skuldrådgivning. Det är tydligt att problematiken kring skuld och lån inte är en enkel fråga utan kräver många olika insatser från både stat och finansiella institutioner.