I juni 2023 började Paul märka av att hans urin blivit mörkare, vilket fick honom att dricka mer vatten i hopp om att det skulle förbättras. Tyvärr blev det inte bättre, och några veckor senare lade han märke till att hans ögonvitor var gula. Hans fru bekräftade hans oro och han kontaktade hälsovården. Efter att ha genomgått provtagningar fick han en remiss till sjukhuset i Trollhättan.

Det dröjde dock två veckor utan svar, och under tiden började han också lägga märke till en gulnande hud. Vid en akutinläggning kände han sig helt kraftlös, och trots att läkarna inte kunde hitta något, skickades han vidare till Sahlgrenska sjukhuset där man snabbt identifierade en tumör på bukspottkörteln.

Tumören opererades i oktober 2023 genom en så kallad Whipple-operation, som innebär att delar av bukspottkörteln, tolvfingertarmen och även lymfkörtlar tas bort. Operationsförloppet blev komplicerat av en infektion, vilket ledde till att Paul tillbringade nästan en månad på sjukhuset efter operationen.

Efter operationen genomgick han en sex månader lång cellgiftsbehandling för att förhindra spridning av cancer. Trots svåra biverkningar som illamående och magont, gjorde han allt för att stärka sin kropp. Han började träna, något som blev en livlina för honom. Paul lyfte vikter och genomförde ett träningsschema som han justerade efter sina energinivåer och mående.

Träningen har blivit otroligt viktig för honom; han tränar fem dagar i veckan, och trots att han ibland känner sig trött, ger den honom styrka och motivation. Hans arbetsgivare har visat förståelse för hans situation och tillåter honom att arbeta 75 procent, vilket också ger honom energi.

Tyvärr upptäckte läkare vid en senare datortomografi att hans cancer hade återvänt, men Paul fortsätter att kämpa. Han har nu påbörjat en ny omgång med cellgifter och gör sitt bästa för att hålla modet uppe. Trots att han tappade håret under behandlingen, har han valt att se det som en del av sin kamp mot sjukdomen.

Paul drömmer inte om stora äventyr, utan önskar sig mer tid med sin familj – sin fru, barn och barnbarn. Han beskriver sin motorcykel som en viktig del av sin terapi, där han rensar tankarna under sina åkturer. Under sin kamp mot cancern har han lärt sig att uppskatta de små stunderna och de han håller kärt, vilket ger honom motivation i svåra tider.

Hans senaste läkarbesök gav en lättnad när tumören minskat i storlek, och trots den utmanande sjukdomsresan fortsätter Paul att förlita sig på både medicinsk behandling och sin styrka genom träning.